Varmare väder har gett lägre utsläpp
Utsläppen av växthusgaser från generering av el- och fjärrvärme samt uppvärmning av bostäder och lokaler motsvarade cirka 15 procent av de totala utsläppen år 2013. Normalårskorrigerade utsläpp för 2014 kommer att publiceras vintern 2015/16.
Väder och temperatur påverkar de svenska utsläppen av växthusgaser. De så kallade normalårskorrigerade utsläppen räknar bort effekten av vädret (solinstrålning, temperatur, nederbörd och vindförhållanden). De siffrorna visar därför hur de svenska utsläppen utvecklas oberoende av vädrets variationer år från år.
För samtliga år under perioden 1990 till 2013, utom år 1996 och 2010, har de normalårskorrigerade utsläppen av fossil CO2 från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större än de faktiska utsläppen. Med andra ord skulle utsläppen ha varit högre alla år om vi haft "normalt" väder, frånsett år 1996 och 2010, än vad de faktiskt blev. Med normalt väder menas det genomsnittliga vädret under tidsperioden 1965 till 1995.
I medeltal har de verkliga utsläppen varit åtta procent lägre, eller ungefär en miljon ton koldioxidekvivalenter, från sektorn än de hade varit vid "normalt" väder under perioden 1990 till 2013.
För de totala växthusgasutsläppen motsvarar detta att de verkliga utsläppen varit i genomsnitt två procent lägre än de varit vid "normalt väder".
Sedan år 1990 har milda vintrar och nederbördsrika år dominerat. Det har lett till ett mindre uppvärmningsbehov samt ett mindre behov av fossileldad elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. Som störst var skillnaden år 2000, då de normalårskorrigerade utsläppen var 24 procent högre än de verkliga för sektorn. Detta motsvarades av fem procent, eller drygt tre miljoner ton koldioxidekvivalenter, av de totala växthusgasutsläppen år 2000.
Under 90-talet var de normalårskorrigerade årliga fossila CO2-utsläppen i stort sett konstanta. Under den efterföljande 10-årsperioden fram till 2009 halverades värdena nästan bland annat på grund av en successivt ökad användning av icke-fossil energi, främst baserad på biobränsle.
För åren 2010 och 2011 ser man dock en tendens till ökande utsläpp igen, medan 2012 års värde är lägre än 2009 års normalårskorrigerade utsläpp.
Övriga trender som går att utläsa i de normalårskorrigerade utsläppen förklaras av förändringar i fastighetsbeståndet (storlek och energibehov), utsläppsbegränsande åtgärder (till exempel övergång till biobränsle) samt import/export av elenergi.