I klimatrapporteringens sektor "Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk" (Land Use, Land-Use Change and Forestry - LULUCF), rapporteras årliga förändringar i kolförråd för kolpoolerna:
- levande biomassa
- dött organiskt material
- markkol (mineraljord och torvmarker)
- avverkade träprodukter (HWP)
Landarealen delas i rapporteringen upp i kategorierna:
- skogsmark
- åkermark
- betesmark
- bebyggd mark
- våtmark
- annan mark, där de två sistnämnda anses obrukade (se diagrammet ovan).
Kolförrådsförändringen rapporteras för alla kategorier (utom de obrukade).
Under perioden 1990 till och med 2014 har upptaget inom hela sektorn varierat mellan ca 31 och 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Det sammanlagda upptaget i sektorn var cirka 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2014.
Markanvändningssektorn bidrar till ett årligt nettoupptag av växthusgasutsläppen. Den växande skogen tar upp kol via fotosyntesen. Samtidigt släpper skogen ut kol genom trädens och markens andning. Kol släpps även ut när träden avverkas eller dör och biomassan bryts ned eller bränns. Marken tillförs kol genom att döda träd- och växtdelar bryts ner och lagras in i marken.
Utsläpp (metan, lustgas och koldioxid) sker i samband med gödsling av skogsmark, dränering av organogen mark (jordar med hög andel organiskt material, som torvjordar och gyttjejordar), förändring av markanvändningen och skogsbränder.
Dessutom lagras kol i produkter från avverkade träd under kortare eller längre tid, beroende på vad träprodukterna används till.
Skogsmark dominerar nettoupptaget
Den dominerande delen av nettoupptaget sker inom skogsmark. Den största andelen av upptaget inom denna kategori står kolpoolen levande biomassa (skogens träd) för.
Nettoupptaget 2014 beräknades till 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Nettoupptaget var som lägst 2005. 31 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och de största upptagen har varit under de senaste åren.
Upptaget i levande biomassa beräknas genom att uppskatta skillnaden i tillväxt och avgång (genom avverkning och naturlig avgång).
Den större förändringarna i nettoupptaget skedde åren 2005 och 2007 då avverkningen tillsammans med stormarna Gudrun och Per tog ner mer träd än vanligt.
Den större delen av utsläppen inom sektorn sker framförallt inom kategorierna åkermark och bebyggd mark (se diagrammet ovan).
När det gäller åkermark uppstår framför allt utsläpp vid bruk av organogena jordar (jordar med en hög andel organiskt material såsom torvjordar och gyttjejordar), och framförallt vid dränering (avvattning) av dessa jordar.
Utsläppen från bebyggd mark uppstår framför allt vid avskogning i samband med byggnation, dragning av kraftverksledningar och vägbyggen.