Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, har ökat med 160 procent mellan 1990 och 2016. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.

Alla sektorer i samhället måste minska sina utsläpp av växthusgaser för att vi ska nå klimatmålet. Växthusgasutsläppen från sjöfarten omfattas för närvarande inte av några internationella åtaganden om utsläppsminskningar och ingår inte heller i det som räknas som Sveriges utsläpp.

Koldioxidutsläppen från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter sedan 2014. Utsläppen av växthusgaser från bränslen som används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, bidrar till betydligt större utsläpp än den inhemska sjöfarten och flyget. 

  • Utsläppen uppgick till 9,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016 vilket är 12 procent högre jämfört med föregående år.

Ökade utsläpp från bränsle till sjöfart 

Större delen av utsläppen från utrikes sjöfart och flyg kommer från bränsle till sjöfart, nästan 6,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016. Detta är över 200 procent högre än 1990 och 11 procent högre jämfört med föregående år.

  • Förklaring till att utsläppen från utrikes sjöfart ökat kan vara: Svenska aktörer har vunnit markandsandelar  på bunkringsmarknaden dels genom att de var tidigt ute med att kunna erbjuda låg-svavlehaltigt bränsle och dels för att ett stort konkurrerande danskt företag gick i konkurs 2014.
  • Produktionen av restolja (eldningsolja 2-5) har ökat på grund av av större efterfråga på låg-svavelhaltigt bränsle där restolja sedan sålts som billigare hög-svavelhaltigt bränsle.
  • Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige har också att göra med hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder och fartygets rutter i övrigt.

Ökat internationellt resande har ökat utsläppen

Växthusgasutsläppen från flygets internationella bunkring var 2,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016. Detta är nästan 90 procent högre än 1990 och 17 procent högre jämfört med föregående år. 

Bränsle som tankas (internationell bunkring) återspeglar endast utsläppen från just tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans mål och fullständiga längd eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige. För att uppskatta svenskarnas klimatpåverkan från flygresor måste även resevanor och antalet flygresor beaktas.

Vid utsläppsberäkningarna är hänsyn inte tagen till den ökade klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd. Förbränning på hög höjd uppskattas öka klimateffekten till ungefär den dubbla jämfört med förbränningen cirka 8000 meters höjd.

Denna statistik tillhör Sveriges officiella statistik.

Sidan senast uppdaterad: 30 november 2017Sidansvarig: Jonas Allerup