Alla sektorer i samhället måste minska sina utsläpp av växthusgaser för att vi ska nå klimatmålet. Växthusgasutsläppen från sjöfarten omfattas för närvarande inte av några internationella åtaganden om utsläppsminskningar och ingår inte heller i det som räknas som Sveriges utsläpp.
Koldioxidutsläppen från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter sedan några år tillbaka. Utsläppen av växthusgaser från bränslen som används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, bidrar till betydligt större utsläpp än den inhemska sjöfarten och flyget.
- Utsläppen uppgick till 8,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2015 vilket är 132 procent högre än år 1990.
Ökade utsläpp från bränsle till sjöfart
Större delen av utsläppen från utrikes sjöfart och flyg kommer från bränsle till sjöfart, nästan 6,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2015. Detta är 173 procent högre än 1990 och fyra procent högre jämfört med föregående år.
En förklaring till att utsläppen från utrikes sjöfart ökat, kan vara en ökad globalisering där gods transporteras allt längre sträckor.
En annan förklaring kan vara att de svenska raffinaderierna producerar lågsvavligt fartygsbränsle (eldningsolja 2-5) som uppfyller stränga miljökrav. Tillgången på sådant bränsle har medfört att fler rederier valt att bunkra i Sverige. Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige har också att göra med hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder.
Ökat internationellt resande har ökat utsläppen
Växthusgasutsläppen från flygets internationella bunkring var 2,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2015. Detta är 62 procent högre än 1990 och fyra procent lägre jämfört med föregående år.
Vid utsläppsberäkningarna är hänsyn inte tagen till den ökade klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd. Förbränning på hög höjd uppskattas öka klimateffekten med knappt två gånger, jämfört med om förbränningen skett på marknivå.
Försurande och övergödande ämnen från internationell sjöfart
Den internationella sjöfarten är också en stor källa till nedfall av försurande och övergödande ämnen i Sverige.
År 2012 var utsläppen den största enskilda källan till försurande nedfall av kväveoxider (25 procent) och den näst största källan till nedfall av svaveldioxid (16 procent) i Sverige.
Det fartygsbränsle som bunkrats i Sverige under 2015 medförde utsläpp av 33 tusen ton svaveldioxid, 74 procent mer än de nationella utsläppen och 103 tusen ton kväveoxider, i samma storleksordning som de nationella.
Från och med 2015 har kraven på svavelhalt i bränslen skärpts f rån 1,0 till 0,1 viktprocent inom det svavelkontrollområde som omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen vilket förväntas leda till avsevärt minskade utsläpp.
Ett arbete pågår med att även göra Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till ett kvävekontrollområde, och enligt det beslut som togs inom den Internationella sjöfartsorganisationen IMO under 2016 så träder strängare regler i kraft för utsläpp av kväveoxider för nybyggda fartyg som trafikerar detta område från och med år 2021.
Denna statistik tillhör Sveriges officiella statistik.
