Skyddad natur

Arbetet med att skydda natur ingår i internationella åtaganden och är en del av de åtgärder som riksdagen beslutat om för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Skydd av natur är delmål i flera av de svenska miljömålen, till exempel levande skogar, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, ett rikt djur- och växtliv med flera.

De svenska miljökvalitetsmålen följs upp på flera sätt, bland annat görs en årlig uppföljning på både nationell och regional nivå som visar de statliga insatser som gjorts för att uppnå miljömålen. Stora och viktiga insatser har genomförts för till exempel skydd av värdefull natur. De årliga uppföljningarna visar dock att vi i nuläget inte fullt ut kommer att nå alla de miljömål som riksdagen har satt upp och målen som berör skyddad natur är inget undantag. För att Sverige ska klara internationella åtaganden och uppnå miljömålen behöver fler land- och vattenområden långsiktigt formellt skydd.

Långsiktigt skydd är viktigt för att bevara världens natur- och kulturarv och för att tillvarata grundläggande värden som rent vatten och ren luft samt oförstörd natur. Att inrätta skyddade områden är därför ett internationellt åtagande för att bevara naturmiljöer med särskilt stort värde för djur, växter och människor. Nästan alla länder i världen inrättar nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden.

Till skyddad natur räknas

• nationalparker
• naturreservat
• naturvårdsområden
• biotopskyddsområden
• Natura 2000-områden
• våtmarker skyddade enligt våtmarkskonventionen
• naturvårdsavtal med stöd av jordabalken.

Både internationellt och i Sverige är de vanligaste skyddsformerna nationalpark och naturreservat.

Skyddad Natur omfattar en betydligt mer utvecklad statistik vad gäller till exempel geografisk fördelning, naturtyper, markägare och storleksfördelning. Skyddad Natur omfattar primärt lagstadgade formella skyddsformer medan statistik till EU/EEA omfattar även andra områdesbaserade bevarandeåtgärder (OECM). I övrigt omfattar statistiken samma skyddsformer med några mindre skillnader. 

För att förstå statistiken finns det flera saker man behöver känna till, tex. när man jämför arealuppgifter från olika källor. En sak är ifall siffrorna innehåller överlapp mellan olika skyddsformer eller ej. En annan sak är om de baseras på gällande (lagakraftvunnet) beslut eller ej. För skog kan uppgifter gälla enbart produktiv skogsmark eller all skogsmark samt ovan eller nedan gränsen för fjällnära skog eller hela landet. Statistiken i Skyddad Natur är officiell vilket bland annat innebär att den är granskad och kvalitetssäkrad samt att det framgår vad arealuppgifterna baseras på.

Ja, på SCB;s webb finns flera möjligheter att få ut ytterligare statistik. SCB ger även ut statistik tillsammans med berörda myndigheter som specifikt avser skogsmark och som omfattar formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar, lågproduktiv skog och hänsynsområden.

Vilka områden som skyddas och hur man skyddar dessa beror ofta på i skillnader i naturförutsättningar, befolkningsstorlek, ägarförhållanden, tillgång till mark för rekreation, markanvändningshistoria och naturvårdstraditioner. Det finns skillnader i hur väl IUCN:s definition av skyddad natur följs av olika länder. Till exempel Tyskland rapporterar områden med andra huvudsyften än naturvärden och som enligt Naturvårdsverkets bedömning inte uppfyller IUCN:s definition av ett skyddat område. 

Naturvårdsverket redovisade 2021 ett uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur där en närmare information om detta framgår. 

Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur

Ja, i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur kan du söka upp olika skyddade områden. Du kan till exempel ladda ner beslut som ligger till grund för bildande av naturreservat.

För att klassas som ett skyddat område enligt internationella naturvårdsunionen (IUCN:s) definition ska bevarandesyftet alltid avse natur/biologisk mångfald. Bevarandeinstrument med syften att skydda tillgången till mark (till exempel strandskyddsområden), nyttjande av naturresurser (till exempel vattenskyddsområden) eller andra skyddsvärden (till exempel militära skyddsområden) klassas och rapporteras normalt inte av länder som skyddade områden, vilket överensstämmer med IUCN:s vägledning. Med hänsyn till de undantag som finns för pågående markanvändning, såsom jord- och skogsbruk eller fiske, innebär strandskydd inte heller ett skydd mot verksamheter och åtgärder som kan skada de naturvärden som området syftar till att bevara. Strandskyddet har även brister och oklarheter i geodata.