Partiklar, PM10, har mätts under för få år i regional bakgrund för att man hittills ska kunna se någon trendutveckling. Undantaget är Aspvreten, där mätdata finns från början av 1990-talet och där en tydligt minskande trend kan observeras fram till idag. För närvarande sker mätningar på fyra platser i landet.
Tydlig skillnad mellan norr och söder
Det finns en tydlig nord-sydlig gradient för partiklar i bakgrundsluft. Det beror på att förorenad luft kommer in över södra Sverige med vindarna från Centraleuropa. Halterna vid den nordligaste mätplatsen, Bredkälen, är 3-4 gånger lägre än vid övriga platser.
- I södra Sverige är halterna för PM10 av samma storlek som miljömålets precisering för årsmedelvärdet, medan halterna i Bredkälen endast utgör cirka 30 procent av den nivån.
- Miljömålets precisering för dygnsmedelvärdet överskrids årligen frekvent vid de sydliga mätstationerna, 2010 och 2014 observerades även i Bredkälen ett dygn med halter över detta mål.
Partiklar ett stort hälsoproblem
När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm i diameter (PM10) ner till lungorna. PM10 är därför en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Det finns ingen lägsta nivå där hälsopåverkan inte har observerats. Därför är det angeläget att hålla halterna så låga som möjligt även i regional bakgrund och sträva efter att även långdistanstransporten av partiklar minskar.
Långtidsexponering av partiklar i omgivningsluften kan orsaka sjuklighet och förtida dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Det beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige.
Tätortens luftföroreningar, samt specifikt dieselavgaser, har av International Agency for Research on Cancer (IARC) klassats som cancerframkallande för människor. Partiklar i tätortsluften är bärare av många cancerframkallande och skadliga ämnen.
Mer kortvarigt förhöjda partikelhalter kan leda till luftvägsbesvär för astmatiker och andra känsliga personer samt påverka dödligheten.