Det finns alltför få mätningar av partiklar, PM10, i regional bakgrund för att man ska kunna se någon trendutveckling. Undantaget är Aspvreten, där mätdata finns från början av 1990-talet och där en tydligt minskande trend kan observeras fram till idag. För närvarande sker mätningar på fyra platser i landet.
Tydlig skillnad mellan norr och söder
Det finns en tydlig nord-sydlig gradient för partiklar i bakgrundsluft. Det beror på att förorenad luft kommer in över södra Sverige från Centraleuropa med vindarna. Halterna vid den nordligaste mätplatsen, Bredkälen, är 3-4 gånger lägre än vid övriga platser.
- I södra Sverige är halterna för PM10 av samma storlek som miljömålets precisering för årsmedelvärdet, medan halterna i Bredkälen endast utgör cirka 30 procent av den nivån.
- Miljömålets precisering för dygnsmedelvärdet överskrids årligen frekvent vid de sydliga mätstationerna, 2010 och 2014 observerades även i Bredkälen ett dygn med halter över detta mål.
Partiklar ett stort hälsoproblem
När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm, (PM10) ner till lungorna. PM10 är därför en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Det finns ingen lägsta nivå där hälsopåverkan inte har observerats. Därför är det angeläget att hålla halterna så såga som möjligt även i regional bakgrund och sträva efter att även långdistanstransporten av partiklar minskar.
Långtidsexponering av partiklar i omgivningsluften kan orsaka sjuklighet och förtida dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Det beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige.
Tätortens luftföroreningar samt specifikt dieselavgaser, har av International Agency for Research on Cancer (IARC) klassats som cancerframkallande för människor. Partiklar i tätortsluften är bärare av många cancerframkallande och skadliga ämnen.
Mer kortvarigt förhöjda partikelhalter kan leda till luftvägsbesvär för astmatiker och andra känsliga personer samt påverka dödligheten.