Kunskapen som tas fram med hjälp av inventeringarna är basen för mycket av det arbete som bedrivs kring kungsörnen i Sverige. Till skillnad från de andra rovdjuren, där förvaltningen ofta även innebär en lokalt ganska omfattande jakt, inriktar sig arbetet som rör kungsörnen mest på att försöka hantera de problem som populationen har på grund av mänsklig påverkan.
Det är länsstyrelserna som har ansvaret att inventera rovdjuren. När det gäller kungsörn samverkar länsstyrelserna i stor utsträckning med kungsörngrupperna, som tillhör de ornitologiska regionalföreningarna och som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige.
I området väster om odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län och motsvarande fjäll och fjällnära områden i Jämtlands län är det främst länsstyrelsernas fältpersonal som genomför inventeringen av kungsörn. Öster och söder om området är det framför allt kungsörngrupper som genomför fältarbetet, ofta på uppdrag av respektive länsstyrelse. Inventeringsresultaten sammanställs av länsstyrelserna och kungsörnsgrupperna i respektive län och rapporteras av länsstyrelserna till Viltskadecenter.
Metodiken för inventering av kungsörn beskrivs i detalj i åtgärdsprogrammet för arten och sammanfattas även i den nationella förvaltningsplanen. Allmänt vedertagna inventeringsmetoder för fågel är olämpliga för inventering av kungsörn, varför en särskild metodik har utvecklats för arten. Eftersom kungsörn häckar i olika naturtyper anpassas metodiken också utifrån detta.
Målet med inventeringsverksamheten är att i möjligaste mån inventera kungsörnspopulationen i hela utbredningsområdet och att besöka alla kända revir minst en gång under häckningsperioden (februari–augusti) varje år. Inventeringen är uppdelad i två delar; en insats på våren och en på sommaren. Syftet med vårinventeringen är att konstatera revirhävdande par, ruvande fåglar eller ensamma individer i kända revir. Syftet med sommarinventeringen är att dokumentera häckningsresultat. Vid sommarinventeringen räknas antalet ungar och om möjligt bedöms ungarnas ålder. Ringmärkning av ungar genomförs i en del fall.
Antalet kända revir uppdateras årligen och omfattar även historiska revir och således områden där det idag inte finns kungsörnar. Antalet kontrollerade och besatta revir ger en bättre bild av inventeringsinsatsen och av kungsörnsstammens aktuella status. Antalet lyckade häckningar visar hur bra fortplantningen har lyckats ett givet år.
Viktiga begrepp
Besatta revir är revir av kungsörn där fåglar har observerats under inventeringen. Oftast är det ett par, en hona och en hane, som finns där, men ibland kan det också bara vara en ensam fågel. Häckande par är par av kungsörn som påbörjar häckningen, och det är långt ifrån alla som gör det. Vissa par lyckas med häckningen, det vill säga att de får fram ungar som bedöms bli flygfärdiga (lyckad häckning). Andra par kan förlora sina ägg eller ungar eller avbryta häckningen av andra skäl (misslyckad häckning). Det är dock inte alltid möjligt att under inventeringen fastställa hur örnarna i ett revir lyckades med häckningen, och då betecknas resultatet som häckning med okänt resultat.
Utvecklingsarbete pågår
För närvarande pågår ett utvecklingsarbete där de inventeringsdata om de stora rovdjuren som inte omfattas av sekretess ska göras tillgängliga även för allmänheten. Redan nu finns en mängd information om döda djur och DNA-prover tillgängliga i databasen Rovbase.
Information om kungsörn läggs dock tills vidare inte in i denna databas, utan för den arten pågår fortfarande diskussioner om hur datalagring och tillgängliggörande av icke känslig information kan hanteras på bästa sätt framöver.
Populationsuppskattning
Som brukligt för fåglar anges kungsörnspopulationens storlek vanligtvis inte som antalet individer, utan som antalet besatta revir, vilket ungefär motsvarar antalet par. Man kan dock grovt beräkna antalet individer i populationen utifrån kunskap om antalet par, uppskattningar av andelen fåglar som inte är revirhävdande samt produktionen av ungfåglar ett givet år.
Regelverk
Förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn; Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn, ändrade genom föreskrifterna NFS 2012:1, NFS 2012:12 och NFS 2014:23.