Vi har gjort ett urval av branscher med riskklassning 1 och 2 för att visa exempel på omfattningen. I texten nedan berättar vi om vilka miljögifter de lämnat efter sig och i artikeln Gifter i miljön, kan du läsa om riskerna med dessa ämnen.
Siffrorna har tagits ur EBH-stödet, som är en databas där alla inventeringsresultat samlas. Datum för uttag är 2016-01-25.
Något om inventeringen
Inventering av nedlagda industriobjekt bygger på en klassning av branscher efter hur stora miljörisker de bedömts innebära. Branschklass 1 bedöms ha störst risker:
- Branschklass 1: Objekten ska inventeras. Här finns till exempel bly- och zinkgruvor, massa- och pappersindustri.
- Branschklass 2: Objekten ska inventeras. Här återfinns bensinmackar, oljedepåer, glasbruk och träimpregnering med flera anläggningar.
- Branschklass 3: Identifiering och inventering ska i första hand utföras av andra aktörer än länsstyrelserna. Vissa objekt ska inventeras, andra inte. Exempel på anläggningar är elektroteknisk industri, skjutbanor, betong- och cementindustri.
- Branschklass 4: Identifiering eller ingen behandling alls. Här finns t.ex. mineralullsindustri, livsmedelsindustri.
Om riskklasser
Efter branschklassningen har länsstyrelserna bedömt de förorenade områdena i fyra riskklasser efter risken för skada för människa och miljö, nu och i framtiden. Man har vägt samman föroreningens farlighet, föroreningsnivå, förutsättningen för att föroreningen sprids till miljön samt hur känslighet och skyddsvärt området är. Riskklass 1 och 2 ska åtgärdas på sikt.
Riskklasserna är:
- Mycket stor risk för människa och miljön, cirka 1 000 objekt
- Stor risk för människa och miljön, cirka 7 000 objekt
- Måttlig risk för människa och miljön, cirka 10 300 objekt
- Liten risk för människa och miljön, cirka 5 600 objekt
Alla objekt inom en bransch hamnar inte i samma riskklass. Ett exempel är massa- och pappersindustri där 60 objekt bedömts ligga i riskklass 1, 88 i riskklass 2, 62 i riskklass 3 och 24 i riskklass 4.
Beskrivning av branscherna i diagrammet
Glasindustri. Hyttor och glasbruk använde bly för tillverkning av kristallglas. Även andra metaller, färgämnen och lösningsmedel har använts.
Grafisk industri. Tungmetaller och lösningsmedel användes för sättning av text, framställning av klichéer, hantering av fotografier. Även tryckfärger innehöll miljögifter.
Gruvor – koppar, bly, zink. Stora miljöproblem är förknippade med utvinning av bland annat koppar, bly och zink i sulfidgruvor.
Kemtvätt. Perkloretylen och trikloretylen är kvar i mark och byggnader där gamla kemtvättar huserat.
Massa- och pappersbruk. Metaller, lösningsmedel och dioxin finns kvar i jord och i fibermassor släppts ut i vattendrag och Östersjön.
Oljedepåer. Fotogen, bensin och svavelhaltiga eldningsoljor har lagrats i cisterner och bergrum. De binder hårt till mark och läcker ut i grundvatten under mycket lång tid.
Plantskolor. Olika typer av bekämpningsmedel med DDT och kvicksilver användes tidigare när man drev upp frön och sticklingar.
Skjutbana, hagel. Bly och PAH (bindemedel i lerduvor) finns på och sprids från civila skjutbanor och skjutfält för lerduveskytte.
Träimpregnering. Sliprar, stolpar och trävirke har behandlats mot röta med kreosot och arsenik.
Vi har ur databasen EBH-stödet, tagit fram en fullständig lista över riskklassfördelningen - uppdelad branschvis per branschklass.