Belastningen av tungmetaller i miljön har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Idag sker sällan mätningar i luft av tungmetaller i svenska tätorter, men tillgängliga resultat, de senaste från 2019, visar att halterna är mycket låga i förhållande till miljökvalitetsnormerna.
För arsenik utgör de högsta uppmätta medelhalterna cirka fem procent av miljökvalitetsnormen (MKN) och knappt 20 procent av den nedre utvärderingströskeln (NUT). I Skellefteå visade dock de senast genomförda indikativa mätningarna under 2013 en medelhalt på cirka 50 procent av den nedre utvärderingströskeln (NUT).
Normer med gränsvärden och målsättning
Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för tungmetallerna arsenik (As), kadmium (Cd), nickel (Ni) och bly (Pb). De förekommer i luften bundna till partiklar, främst i den fina partikelfraktionen (<1 µm).
Normen för bly är en så kallad gränsvärdesnorm, medan normerna för övriga metaller är målsättningsnormer som ska eftersträvas.
Kraftigt minskade utsläpp av tungmetaller
Utsläppen av tungmetaller har minskat betydligt, och även om det saknas information om trenden för halter i luft så visar mätningar av tungmetaller i mossa från 1970-talet och fram till idag på att belastningen av tungmetaller i miljön generellt har minskat kraftigt under de senaste decennierna.
Utsläpp av tungmetaller till luft sker främst från förbränning av kol, olja och avfall samt från vissa gruv- och industriverksamheter.
Tungmetallerna farliga för hälsa och miljö
Tungmetaller uppvisar långtidseffekter och kan ge upphov till skador på bland annat nervsystem och njurar och kan även orsaka cancer.
Vissa av ämnena är också miljöfarliga och misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken.
Människans exponering för tungmetaller är som regel större från livsmedel än från omgivningsluften.