I rapporten Avfall i Sverige 2018, som publiceras i juni 2020, redovisas den totala nationella avfallsstatistiken för uppkommet och behandlat avfall. För att göra statistiken mer lättöverskådlig har separata statistikblad tagits fram som komplement. Här presenteras fyra utvalda flöden. På webbsidan Avfallsstatistik för utvalda branscher presenteras åtta branschers avfall.
Avfall till och från Sverige
Under 2018 anmäldes 3,03 miljoner ton avfall som införts i Sverige, varav 252 000 ton (åtta procent) var farligt avfall. Mest importerades från Norge, Storbritannien och Nederländerna. De vanligaste importerade avfallsslagen var icke-farligt utsorterat brännbart avfall, träavfall och sorteringsrester. Majoriteten av det importerade avfallet användes för energiproduktion.
Under 2018 anmäldes 385 000 ton avfall som utfört från Sverige, varav 323 000 ton var farligt avfall. Mest exporterades till Norge, Tyskland och Danmark. De vanligaste avfallsslagen som exporterades var farligt avfall i form av askor, slagg och mineralavfall från avfallsbehandling samt farligt avloppsslam från industrier.
Det finns avfall som inte är anmälningspliktigt och därför inte finns i Naturvårdsverkets register och inte i denna sammanställning.
Flöde av farligt avfall
Sex branscher stod för 91 procent av det farliga avfall som uppkom i Sverige 2018. Byggverksamhet genererade mest följt av hushåll, tjänsteproducenter och energiförsörjning.
De största farliga avfallsslagen var förorenade jordmassor, mineralavfall från avfallsbehandling och stabiliserat avfall (bland annat flygaska och rökgasreningsrester från avfallsförbränning) samt kemiskt avfall, exempelvis färg och kasserade kemikalier.
Den enskilt största behandlingsformen var deponering (637 000 ton), främst av jordmassor och mineralavfall, följt av förbränning med energiåtervinning (404 000 ton).
Flöde av byggavfall
Här finns inte bara spill från bostadsbyggande- utan också rivningsavfall och anläggningsavfall, också från andra branscher än byggbranschen. Bostadsbyggande står tex för mindre än 10 procent av det totala bygg-rivnings – och anläggningsavfallet. De stora mängderna kommer från infrastruktur- och anläggningsprojekt eller muddring. De största avfallsslagen är jord (schaktmassor), betong, tegel, klinker, asfalt och liknande (så kallat mineraliskt bygg- och rivningsavfall) samt muddermassor. Dock ingår i statistiken bara avfall som hanteras i stora avfallsanläggningar. Det innebär exempelvis att schaktmassor från ett vägarbete som används direkt vid ett annat vägarbete inte finns med.
Den vanligaste behandlingen av bygg- och rivningsavfall är att det återvinns som konstruktionsmaterial (knappt 47 procent av avfallet), följt av deponering och energiåtervinning. Konventionell materialåtervinning, som återvinning av metaller, plast och papper, står för endast 230 000 ton – 1,8 procent
Flöde av hushållsavfall
Det är självklart främst hushåll som ger upphov till hushållsavfall, men denna typ av avfall uppstår även i verksamheter.
2018 uppkom 5,6 miljoner ton hushållsavfall i Sverige, varav 444 000 ton farligt avfall. Det motsvarar 546 respektive 43 kilogram per person. Av det slängde hushållen 80 procent, cirka 4,5 miljoner ton avfall. Det motsvarar 481 kilogram per person.
Merparten av hushållsavfallet (54 procent) går till energiåtervinning, det vill säga används som bränsle för att generera fjärrvärme, fjärrkyla och el.
En dryg fjärdedel, 28 procent, gick till konventionell materialåtervinning, vilket innebär att det återvinns till samma material. Det gäller främst förpackningsavfall och avfall som samlats in på återvinningscentraler.
Åtta procent av hushållsavfallet (utsorterat matavfall) rötades för att producera biogas och biogödsel, fem procent (framför allt trädgårdsavfall) komposterades.