Buller är ett oönskat ljud. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Men vad vi betraktar som buller varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. En lastbil som på dagen åker förbi vårt hus kanske vi inte ens märker bland all annan aktivitet. Men samma lastbil på natten väcker oss.
Variationerna för hur störda vi blir beror bland annat på vilken typ av ljud det är och ljudets kvalitet (till exempel ljudets styrka och vilka frekvenser det innehåller). Tid på dygnet, vad vi håller på med, om bullret är kombinerat med exempelvis vibrationer och vår attityd till bullerkällan kan också påverka. Vi är också olika bullerkänsliga i olika miljöer.
Buller påverkar hälsa och livskvalitet
Buller påverkar oss på olika sätt och har stor påverkan på vår hälsa och påverkar vår möjlighet till en god livskvalitet. Buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktioner. En tillfällig påverkan, till följd av exempelvis ett plötsligt ljud, kan ge upphov till bland annat höjd hjärtfrekvens och tillfälligt förhöjt blodtryck. Höga ljudnivåer kan även vara skadliga för hörseln. Flera studier pekar på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Andra negativa effekter kan vara att det blir svårt att uppfatta tal, och svårt att vila och sova. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska fungera bra både fysiologiskt och mentalt. Den maximala ljudnivån och antalet ljudhändelser har en avgörande betydelse för uppkomsten av sömnstörningar. Andra negativa effekter är stress, försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga.
Olika grupper är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal.
Bullerkartläggningar på Sverige
Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning görs en långsiktig övervakning av miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa. För buller görs vart femte år en uppskattning av antalet boende i Sverige som utsätts för olika nivåer av buller från väg-, spår- och flygtrafik. De olika kartläggningarna har gjorts lite olika men sammantaget visar de att omkring 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller med en ekvivalent ljudnivå över 55 dBA vid sin bostad. Den senaste kartläggningen blev klar sommaren 2014.
Ovan nämnda kartläggning av antalet exponerade bygger till stor del på den bullerkartläggning som kommunerna och Trafikverket gjort i enlighet med förordningen för omgivningsbuller (direktiv 2002/49/EEG om bedömning och hantering av omgivningsbuller).
Vad är bullerstörning?
Med allmän bullerstörning menas en sammantagen bedömning av hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevts under en längre tidsperiod. Termen inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn.
Termen omfattar också själva upplevelsen av obehag och irritation när man utsätts för buller. Eftersom störning är en subjektiv reaktion påverkas reaktionen av många andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudnivåer. Sammanställningar av en mängd störningsstudier i boendemiljö visar att vid samma genomsnittliga dygnsljudnivå är flygbuller mer störande än vägtrafikbuller, som i sin tur är mer störande än tågbuller.
Riktvärden har lagts fast för buller från olika verksamheter. Riktvärdena är utgångspunkter för bedömning av bullerstörningarnas omfattning.