En stor andel av Sveriges konsumtion tillgodoses av import, samtidigt som vi har en stor export. I de konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser ingår utsläpp av svensk konsumtion som orsakas utomlands. De konsumtionsbaserade utsläppen kompletterade de territoriella utsläppen genom att spegla Sveriges befolknings totala påverkan på klimatet.
Att beräkna konsumtionsutsläpp är viktigt för att nå miljömålen
2010 antog Riksdagen ett generationsmål för Sverige som anger inriktningen för svenskt miljöarbete. För att nå det utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, behöver vi kunna följa upp även de utsläpp som orsakas av vår import.
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser
Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 9 ton per person och år. Det innebär att det inte räcker med att Sveriges utsläpp inom våra gränser minskar. Även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder behöver minska för att detta mål ska uppfyllas.
Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.
För att kunna uppnå generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. Det motsvarar en resa till södra Spanien tur och retur för en person.
Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Det vanligaste beräkningssättet för klimatpåverkande utsläpp omfattar utsläpp inom Sveriges gränser (s.k. territoriella utsläpp). Territoriella utsläpp bygger på internationellt överenskomna metoder. För att få en fullständig bild av Sveriges klimatpåverkan presenteras även utsläpp enligt ett konsumtionsperspektiv av Naturvårdsverket.
Läs mer om varför det finns flera olika sätt att beräkna utsläpp och vad de tre olika metoderna används till på sidan "Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp".
Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp inkluderar utsläpp i tidigare led
Konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar en produkts alla utsläpp som sker i alla led innan den konsumeras, oavsett var dessa utsläpp sker.
Allt som produceras i en ekonomi ingår i nationalräkenskaperna som tas fram av SCB (häri beräknas bland annat BNP) vilket ligger till grund för beräkningarna av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen.
Från produktionsbaserade till konsumtionsbaserade utsläpp
Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 53 miljoner ton 2017. De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 63 miljoner ton.
De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i Sverige i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar i exempelvis byggnader och infrastruktur. De konsumtionsbaserade utsläppen var cirka 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017.
Figuren visar ett flödesdiagram över Sveriges utsläpp av växthusgaser, som visar de utsläpp som sker i Sverige (i rött) eller utomlands (i gult) samt om dessa utsläpp används till export eller inhemsk konsumtion.
*Utsläpp från svenska aktörer utomlands läggs till och utsläpp från utländska aktörer i Sverige dras bort från de totala utsläppen. Dessa siffror uppskattas tillsammans motsvara internationell bunkring i Sverige i dagsläget.
Källa: Naturvårdsverket/SCB
Vad ingår i de konsumtionsbaserade utsläppen?
Hushållens konsumtion är en stor utsläppskälla
Gruppen hushållens konsumtion består av utsläpp som kan kopplas till hushållens utgifter för varor och tjänster, som används för att tillgodose hushållens behov. Sådana varor och tjänster som finansierats av offentliga myndigheter, exempelvis tandvårdsbidrag, ingår inte i denna grupp, de ingår istället i offentlig konsumtion.
Tre femtedelar av de totala utsläppen kommer ifrån hushållen, den resterande två femtedelarna kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. Offentlig konsumtion motsvaras av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet.
Investeringar är utsläpp kopplat till byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar.
Utsläpp från investeringar kommer oftast från utlandet
Cirka 58 procent av de konsumtionsbaserade utsläpp kommer ifrån utlandet. I form av investeringar och hushållens import av livsmedel och övriga konsumtion. Det är stora utsläpp från andra länder i de flesta sektorerna förutom transportsektorn eftersom de mesta av personbilstransporterna sker inom Sverige gränser.
Sverige har en stor export och därmed höga utsläpp
I gruppen export ingår utsläpp som kan kopplas till svensk export av varor och tjänster. Skillnaden jämfört med de totala konsumtionsbaserade utsläppen (inhemsk slutlig användning), är att produkterna sedan inte konsumeras i Sverige. Dessa utsläpp ingår ej i svenska konsumtionsbaserade utsläpp eftersom slutanvändningen sker utomlands och följaktligen tillhör ett annat lands konsumtionsutsläpp.
Modell för konsumtionsbaserat sätt att beräkna utsläpp
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser beräknas med en så kallad miljöexpanderad input-outputanalys. I analysen inkluderas utsläpp i hela produktionsprocessen, oavsett var utsläppen sker.
Basen för uträkningarna ligger i hur man mäter utbud och efterfrågan i ekonomin. Vilket kombineras med utsläpp per bransch för produkter som tillverkas i Sverige och för importerade produkter. Även utsläpp orsakade av resor och transporter i andra länder inkluderas i beräkningarna.
Utsläpp och upptag i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i beräkningarna. Läs gärna mer om metodiken som används i Miljöräkenskaperna från Statistiska centralbyrån (SCB).