De nya beräkningarna bygger på en uppskattning av antalet flygresor samt att effekten av utsläpp på hög höjd inkluderas. Det finns olika sätt att beräkna utsläppen beroende på om de ska rapporteras till FN, eller om syftet är att uppskatta de faktiska utsläppen från svenska invånares flygresor.
Ny forskningssammanställning bekräftar högre utsläppsnivåer
De uppskattade totala utsläppen från svenska invånares internationella flygresor år 2014 är cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med 2,3 miljoner ton som rapporterats enligt internationella riktlinjer. De uppskattade utsläppen inkluderar klimatpåverkan på hög höjd och är baserade på resvaneundersökningar samt antalet flygresor under perioden 1990-2014.
De uppskattade utsläppen för internationella flygresor (ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter) motsvarar utsläppen från all bilkörning i Sverige år 2014. Ökningen av antalet internationella flygresor sedan 1990 medför att klimatpåverkan har ökat med 61 procent mellan 1990 och 2014, från 7 miljoner ton till 11 miljoner ton.
Den långsammare ökningen av utsläppen jämfört med ökningen av antalet flygresor kan bland annat förklaras av en effektivisering. En stor del av effektiviseringen ligger i en ökning av kabinfaktorn, d.v.s. att flygplanen har färre tomma stolar.
Läs mer om metodiken och resultaten i forskningssammanställningen:
Rapporterade utsläpp från svenskt flyg
Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser från flyget baseras på bränsleanvändningen för inrikes flygresor samt det bränsle som tankats i Sverige för utrikes flygresor. Dessa utsläpp omfattar dock varken utsläppens fulla klimatpåverkan på hög höjd eller de fullständiga utsläppen till följd av svenska invånares flygresor utomlands.
Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes flyg har ökat med 70 procent mellan 1990 och 2014 och var drygt 2 miljoner ton år 2014. Växthusgasutsläppen från internationellt flyg omfattas för närvarande inte av några internationella åtaganden om utsläppsminskningar och ingår alltså inte i de mål som antagits för Sveriges utsläppsminskningar under FN.
Läs mer om de utsläpp som rapporteras på statistiksidorna för utsläpp av växthusgaser:
Olika metoder används för olika ändamål
Internationell rapportering baseras på tankat bränsle i Sverige
Det svenska flygets utsläpp av växthusgaser som rapporteras årligen till FN och EU uppskattas för de flygresor som sker inom Sveriges gränser samt för internationella flygresor. Siffran för internationellt flyg är dock baserad på den mängd bränsle som flygoperatörerna tankar inom Sveriges gränser och används till flyg som lämnar Sverige. Detta oavsett i vilket land som flygbolaget är registrerat. Metoden är i linje med de internationella riktlinjer som finns om hur flygets utsläpp uppskattas.
Bränsle som tankas återspeglar endast utsläppen från just tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans mål och fullständiga längd eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige, något som uppskattningen i grafen ovan justerar.
Antalet mellanlandningar påverkar även flygresans klimatpåverkan, vilket inte fångas i någon av ovan nämnda metoder. Den största bränsleåtgången för en flygresa är i regel vid start och landning. För en kort flygresa blir klimatutsläpp från start och landning mycket större i relation till hela resan jämfört med en lång resa. Teknikutveckling möjliggör dock alltmer bränslesnåla landningar, så kallade gröna inflygningar.
Ökad klimateffekt vid förbränning på hög höjd
Utsläppsberäkningen baserad på internationella riktlinjer tar endast hänsyn till hur mycket bränsle som förbrukats och vad bränslemängden i sig motsvarar i växthusgasutsläpp. Därmed omfattas inte den ökade klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd, på runt 10 000 meter.
En kortare inrikesflygning, exempelvis Stockholm-Borlänge, har inte mycket höghöjdsutsläpp då flyget aldrig stiger så högt. Under längre resor, exempelvis Stockholm-Köpenhamn eller längre, stiger flygplanet normalt till över 10 000 meter och bidrar då till en ökad klimatpåverkan på grund av höghöjdseffekten.
Förbränning på hög höjd uppskattas i runda tal dubblera klimateffekten jämfört med om förbränningen skett på marknivå. Flygets förhöjda klimatpåverkan kommer framför allt av effekter genom bildande av kväveoxider och vattenånga i den höga atmosfären. Denna höghöjdseffekt kvarstår även om man går över till förnybart biobränsle.
Både kväveoxider och vattenånga är klimatvärmande på hög höjd. Forskare är dock fortfarande inte eniga om hur mycket påverkan ökar på grund av detta. Kväveoxider påverkar även ozonskiktet negativt då kväveföreningarnas omvandling till lustgas blir ett problem.
Vad du kan göra själv
Podcast om klimatsmarta val – om flyget
Vill du minska din klimatpåverkan och behöver kontreta tips, lyssna på Naturvårdsverkets podd Prat om klimat. Ett av avsnitten handlar om de längre resorna som ofta görs med flyg. En 2-barnsfamilj ska på semester och funderar på sitt klimatavtryck. Kan man flyga med gott samvete när man vet om klimateffekterna? Naturvårdsverkets Mats Björsell resonerar med familjen om olika sätt att minska klimatutsläppen.
Lyssna på podden här