Naturvårdsverket har ännu ingen nationell statistik över hur utsläppen har sett ut under 2020 i Sverige. Preliminära siffror för utsläppsåret 2020 publiceras i maj 2021 och slutliga siffror i december 2021. På denna sida har vi sammanställt statistik och prognoser från andra källor för hur utsläppen har sett ut under våren 2020. Studierna bygger till stor del på preliminära siffror och uppskattningar och ska därför tolkas med försiktighet.
SCB har tagit fram siffror över Sveriges utsläpp under det första kvartalet 2020 som visar på en minskning på ca 8 procent jämfört med föregående år. En stor del av minskningen kommer från el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall. Minskningen inom sektorn beror främst på andra orsaker än restriktionerna från covid-19, som minskad användning av fossila bränslen och en mild vinter. Minskade utsläpp syns dock i de flesta branscherna. Beräkningen avser Sveriges produktionsbaserade utsläpp, dvs utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser, och följer samma avgränsning som gäller för nationalräkenskaperna.
Statistiska centralbyråns statistik första kvartalet 2020
Enligt preliminära uppskattningar från Carbon Brief, International Energy Agency (IEA) samt enligt en artikel publicerad i Nature Climate Change förväntas de globala utsläppen av koldioxid 2020 bli 4–8 procent lägre jämfört med föregående år. Enligt artikeln i Nature Climate Change, som är den senast publicerade studien, var utsläppen av CO2 under perioden januari till april cirka 1 048 miljoner ton lägre än samma period tidigare år. Detta innebär en minskning på 8,6 procent.
Både Carbon Brief och IEA lyfter även att restriktionerna av covid-19 inte är den enda anledningen till att man väntar sig lägre utsläpp under 2020. Under 2019 gjordes omfattande investeringar i förnybara energislag. Början av 2020 har varit blåsig och solig, vilket tillsammans med de nya anläggningarna gjort att energiproduktionen från sol och vind har stått för en större andel under året. Dessutom inleddes året med en mild vinter i Nordamerika och Europa, vilket minskat behovet för energiproduktion.
Studierna bygger på delvis på energistatistik, uppgifter om transportarbete och uppskattningar baserade på bland annat regler om restriktioner.
I och med att koldioxid ligger kvar i atmosfären i flera hundra år kommer utsläppsminskningen inte ha en märkbar effekt på den globala temperaturen. En snabbare förändring kan ses på luftföroreningar som visar på stora skillnader på grund av restriktionerna under covid-19. Du kan läsa mer om kopplingen till flera olika miljöområden på IEAs frågor och svar om coronapandemin och miljön.
Utsläppen förväntas öka igen efter att restriktionerna hävs
Även om utsläppsminskningarna är stora för tillfället, så behövs fler och omfattande åtgärder samt strukturella förändringar för att nå målet om nettonollutsläpp senast år 2045. Efter finanskrisen gick utsläppen upp till tidigare nivåer inom loppet av bara några år. Det är därför viktigt att fortsatt prioritera en omställning mot minskade utsläpp.
FN:s miljöprogram (UNEP) utvärderar gapet mellan dagens globala utsläppsnivåer i relation till vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. I deras senaste rapport konstaterar UNEP att det krävs kraftfulla åtgärder världen över för att de globala utsläppen ska minska och att det krävs en genomsnittlig utsläppsminskning av denna storlek varje år för att nå 1,5-gradersmålet.