Buskar som underlag för riskklassning av betesmark vid ajourhållning av blockdatabasen
Användare
Jordbruksverkets ajourhållning av blockdatabasen
Syfte
All stödansökt jordbruksmark finns med i jordbruksverkets blockdatabas. De årliga flygbilder som lantmäteriet samlar in används vid uppdatering av databasen. Betesmarker är ofta svåra att tolka i flygbilden och kräver ofta att flera historiska bilder används för att besluta om blockets gränser stämmer. Då arbetet är tidsödande finns ett behov att använda ny geografisk information för prioritering.
Användning av NMD
NMD planeras att användas för att beräkna täckningsgraden av buskar i betesmarker. Denna information används sedan för att ge stöd till ajourhållare vid prioritering av arbete och granskning av jordbruksblock.
Exempelbild
Klicka på bild för att förstora den i egen flik

Riskindexkartor granbarkborrar
Användare
Skogsägare, skogsbruket, myndigheter och organisationer
Syfte
Granbarkborren har orsakat skador på granskog motsvarande 7 miljoner kubikmeter skog värt flera miljarder kronor i framförallt södra och mellersta delarna av Sverige under 2019. För att komma tillrätta med problemen, och rädda så mycket virkesvärde som möjligt, är det viktigt att nya angrepp hittas och bekämpas i tid.
Skogsstyrelsen släppte i januari 2020 en riskindexkarta där skogsägare och andra kan se var i skogen risken är störst för angrepp av granbarkborre. Indexet bygger på analyser från olika geografiska data och satellitbilder som bearbetats med bland annat artificiell intelligens (AI). Riskindexkartan består av en sammanvägning mellan olika riskfaktorer kopplade till granbarkborren och finns över Sverige. Det som bidrar till en hög riskklassning är bland annat mycket gran, närhet till hyggen och tidigare angrepp, samt torr mark.
Användning av NMD
NMD användes som ett viktigt underlag för att kunna identifiera områden med hög andel granskog.
Exempelbild

Effekt av markanvändning och dess förändring på barbastell
Användare
Länsstyrelsen i Jönköping
Syfte
Länsstyrelsen i Jönköping samordnar arbetet med det gemensamma delprogrammet för fladdermöss. I programmet ingår regelbundna inventeringar av ett antal fladdermuslokaler. En av fladdermusarterna som övervakas genom detta program är barbastell. Barbastell är nära hotad enligt rödlistan och omfattas av ett eget åtgärdsprogram. För en del av lokalerna saknas det fynd av barbastell vid de senaste inventeringstillfällena och det är oklart varför. En förklaring kan vara en förändring av markanvändningen i närområdet. För att förstå vilka parametrar som kan vara relevant för ett livskraftigt bestånd av barbastell så genomfördes det en GIS - analys som bygger på data från NMD.
Användning av NMD
NMD användes för att ta reda på markanvändningen inom en 5 kilometers radie från en känd barbastellokal. Data jämfördes med marktäckedata från år 1999 för att se vilka förändringar som har skett i markanvändningen under de senaste 20 åren. Till exempel har en förlust av åkermark från år 1999 till nu resulterat i en ökning av andel lövskog (genom igenväxning).
Data kompletterades genom att beräkna den nuvarande arealen av skogsmark med en trädhöjd över 15 meter (tilläggsskikt objekthöjd) och den genomsnittliga markfuktigheten (markfuktighetsindex) i bufferten samt en del andra variabler. All data används sen för att ta reda på om det finns landskapsvariabler som kan förklara varför vi registrerar återfynd av barbastell på vissa lokaler men inte på andra.
Resultatet från analysen kan användas vid den uppsökande rådgivningen genom att inspirera markägare att återskapa en markanvändning som gynnar barbastell.
Exempelbild
Klicka för att förstora i egen flik

Vill du veta mer?
Kontakta: Marielle Gustafsson eller Matti Ermold på Länsstyrelsen i Jönköping
Jämförelse 60-tal åkermark med NMD och jordbruksblock
Användare
Miljöanalysenheten Jordbruksverket
Syfte
Sveriges jordbrukslandskap har ändrat sig mycket de sista 60 åren. Hur mycket arealen ändrat sig och till vad, är en intressant analys t ex för rådgivning eller för beslut om åtgärder.
Använding av NMD
NMD tillsammans med Lantmäteriets ekonomiska karta från 60-talet har använts för att analysera hur mycket åkermark som fortfarande är blocklagd jordbruksmark i jordbruksverkets blockdatabas idag och hur mycket som gått över till annat ägoslag.
NMD har använts för att hitta marktäcket för de områden som är inte längre är en del av blockdatabasen.
60-tals åkermark areal totalt (ha) |
3 424 198 |
60-tals åkermark areal som ingår i blockdatabasen 2020 (ha) |
2 467 868 |
NMD kategori för 60tals åkermark inte ingår i jordbruksblock lager |
NMD ID |
NMD kategori |
Areal (ha) |
2 |
Open wetland |
25 480 |
3 |
Arable land |
131 190 |
41 |
Non-vegetated other open land |
4 796 |
42 |
Vegetated other open land |
287 881 |
51 |
Artificial surfaces, building |
22 955 |
52 |
Artificial surfaces, not build-ing or road/rail-way |
16 498 |
53 |
Artificial surfaces, road/rail-way |
75 579 |
111 |
Pine forest not on wetland |
35427 |
112 |
Spruce forest not on wetland |
52 794 |
113 |
Mixed coniferous not on wetland |
10 947 |
114 |
Mixed forest not on wetland |
38 916 |
115 |
Deciduous forest not on wet-land |
110 270 |
116 |
Deciduous hardwood forest not on wetland |
46 535 |
117 |
Deciduous forest with deciduous hardwood forest not on wetland |
16 896 |
118 |
Temporarily non-forest not on wetland |
36172 |
121 |
Pine forest on wetland |
3354 |
122 |
Spruce forest on wetland |
7466 |
123 |
Mixed coniferous on wetland |
1339 |
124 |
Mixed forest on wetland |
6 238 |
125 |
Deciduous forest on wetland |
21 349 |
126 |
Deciduous hard-wood forest on wetland |
13 |
127 |
Deciduous forest with deciduous hardwood forest on wetland |
4 |
128 |
Temporarily non-forest on wetland |
4 231 |
|
Summa |
956 330 |