24. Femtio år bakåt, femtio år framåt – Miljöarbetet i punktform

Miljöarbetet 1960–2070

  • 1960-talet

    Boken Tyst vår av Rachel Carson, från 1962, uppmärksammar världen på effekterna av bekämpningsmedel i miljön.

  • Naturvårdslagen från 1964 ger struktur åt arbetet med nationalparker, naturreservat och artskydd.

  • Naturvårdsverket bildas 1967, genom en sammanslagning av bland annat Statens luftvårdsnämnd, Statens naturvårdsnämnd, Vattenvårdsnämnden och Statens friluftsnämnd.

  • Miljöskyddslagen, från 1969, ger myndigheterna ett kraftfullt verktyg för att minska utsläppen från punktkällor.

  • Sveriges avfallskonvertering, SAKAB, grundas 1969, med syftet att ta hand om miljöfarligt avfall.

  • 1970-talet

    Stockholmskonferensen, FN:s första miljökonferens, anordnas 1972. FN:s miljöprogram, UNEP, bildas som ett resultat av konferensen.

  • Mycket av arbetet med naturvård kopplas till den fysiska riksplaneringen, en process av inventering, dokumentation, remittering och beslut kring naturresurser och befintlig mark- och vattenanvändning som pågår från och med slutet av 1960-talet fram till 1987, då naturresurslagen träder i kraft.

  • Göteborgs stad tänker pumpa ut allt avloppsvatten genom en tunnel ovanför Öckerö, men Naturvårdsverkets generaldirektör Valfrid Paulsson stoppar planerna. Istället byggs reningsverket Ryaverken, som står klart 1972.

  • BT Kemi-skandalen uppdagas 1975.

  • Strandskydd införs för alla vatten i landet 1975.

  • Kalkning av försurade sjöar inleds 1977.

  • Nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven skyddas från exploatering genom ett riksdagsbeslut 1978.

  • Flera internationella miljökonventioner bildas från slutet av 1970-talet och framåt, till exempel luftvårdskonventionen (1979), Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet (1985) samt Baselkonventionen om avfall (1992).

  • 1980-talet

    Folkomröstning om kärnkraft hålls 1980.

  • Fältbiologerna skickar mängder av plåtburkar till generaldirektör Valfrid Paulsson med krav på att stoppa resursslöseriet. Några år efteråt, 1984, införs pant på och återvinning av aluminiumburkar.

  • Lagen för skydd av ädellövskog införs 1984.

  • Pärlälven och 54 andra fjällurskogar skyddades 1985 i ett beslut av regeringen. De avsattes sedan som naturreservat av länsstyrelserna.

  • Kemikalieinspektionen bildas 1986, bland annat som en avknoppning av Naturvårdsverkets dåvarande produktkontrollbyrå.

  • ”Hållbar utveckling” blir ett begrepp när Brundtland-kommissionen 1987 lägger fram sin rapport för FN:s generalsekreterare.

  • Naturresurslagen träder i kraft 1987. Lagen innebär bland annat ett starkare skydd för riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturvård.

  • Begrepp som ekosystem, biologisk mångfald, miljöteknik och målkonflikter används allt oftare. Miljöpolitikens ekonomiska aspekter tillmäts allt större betydelse.

  • Snöstjärnan, en del av Naturvårdsverkets emblem, blir symbol för skyddad natur.

  • Montrealprotokollet träder i kraft 1987 (i Wienkonventionen), för att begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen.

  • Människans påverkan på klimatet uppmärksammas alltmer av forskare i slutet av 1980-talet. Naturvårdsverket ger 1989 ut en bok i Monitor-serien om klimatet.

  • Sveriges första nationalparksplan tas fram 1989.

  • 1990-talet

    Riokonferensen, FN:s miljökonferens, hålls 1992. Agenda 21 antas, liksom även klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.

  • Inom miljöpolitiken talas det nu om sektorsansvar för miljön, det vill säga att miljöarbete måste skötas av varje enskild sektor i samhället, exempelvis skogssektorn, jordbrukssektorn och byggsektorn.

  • Kväveoxidavgifter införs 1992. Det innebär att energiproducenter måste betala en avgift på sina utsläpp av kväveoxider.

  • Många kommuner arbetar med program för Agenda 21.

  • Naturvårdsverket tar fram en nationell myrskyddsplan 1994.

  • Producentansvar för förpackningar införs 1994 och FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, bildas. FTI ansvarar idag bland annat för många av landets återvinningsstationer där hushåll lämnar förbrukade förpackningar och tidningar.

  • Sverige blir EU-medlem 1995, vilket sedan dess alltmer har kommit att påverka svensk miljölagstiftning och miljöpolitik.

  • Miljöledningssystem och miljöledning i staten införs.

  • Webbsidan Svenska miljönätet invigs 1997.

  • Miljöbalken träder i kraft 1999, en samlad miljölag som ersätter miljöskyddslagen, naturvårdslagen, naturresurslagen, lagen om kemiska produkter samt ett tjugotal andra lagar på miljöområdet.

  • Miljökvalitetsmålen antas av en enig riksdag 1999.

  • 2000-talet

    Utarbetande av åtgärdsprogram för hotade arter tar fart.

  • Regeringen presenterar skrivelsen ”En samlad naturvårdspolitik”.

  • EU:s system för handel med utsläppsrätter drar igång 2005.

  • Naturvårdsverkets Östersundskontor öppnar 2006. Samtidigt stängs Kirunakontoret.

  • Filmen An Inconvenient truth med Al Gore visas första gången 2006, vilket bidrar till att klimatfrågan uppmärksammas i vidare kretsar.

  • Boken ”Tyst Hav” av Isabella Lövin, kommer ut 2008. Boken uppmärksammar fiskepolitikens konsekvenser.

  • Naturvårdsverket träffar avtal med Sveaskog om skydd av 70 000 ha naturskogar.

  • Kosterhavets nationalpark, den första marina nationalparken, invigs 2009.

  • Sverige och Europa firar 100 år med nationalparker 2009.

  • 2010-talet

    Cirkulär ekonomi, ekosystemtjänster, grön infrastruktur, grön ekonomi, hållbar konsumtion, konsumtionens miljöpåverkan, digitalt först och hållbarhetsmål är populära begrepp inom miljöarbetet.

  • Havs- och vattenmyndigheten inrättas 2011. Myndigheten tar bland annat över Naturvårdsverkets verksamheter som rör hav och sötvatten.

  • Uppföljningskonferensen Stockholm +40 efter Stockholmskonferensen 1972 - FNs första miljökonferens Only one earth.

  • EU:s industriutsläppsdirektiv börjar tillämpas i Sverige 2013.

  • Naturvårdsverket börjar med lavinprognoser.

  • Nagoyaprotokollet, inom konventionen för biologisk mångfald, träder i kraft 2014.

  • Ett ärende om kalkbrytning i Bunge på Gotland hanteras i många vändor i domstolar, inklusive Högsta domstolen, 2006-2017. Regeringen beslutar 2015 om flera nya Natura 2000-områden, omfattande bland annat området Bästeträsk där planer finns på att bryta kalk. Den värdefulla naturen i området har nu ett skydd, men ärendena om kalkbrytning är ännu inte avslutade.

  • Parisavtalet, ett nytt globalt klimatavtal, sluts 2015.

  • FN:s beslutar 2015 om 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.

  • Framtid

    Händelserna nedan är resultatet av några medarbetares tankar. Några händelser finns i Naturvårdsverkets eller regeringens planer, medan annat mer får ses som önskedrömmar eller farhågor.

  • Naturvårdsverkets Östersundskontor blir aktivitetsbaserat under 2018, sedan följer Stockholmskontoret under 2019. (PLANERAT)

  • Sveriges 30:e nationalpark, Åsnens nationalpark i Småland, invigs under 2018. (PLANERAT)

  • 2020

    Efter en god dialog med bland annat berörda samebyar bildas Vålådalens nationalpark, Jämtland. (PLANERAT)

  • Livsstilsfrågor och konsumtionens påverkan på miljön dominerar miljö- och ekonomidebatten (ÖNSKVÄRT)

  • Ransoneringslagar för klimatpåverkan införs (FARHÅGA)

  • Alla byggnader i Sverige måste vara plushus och ha solceller på taket. (ÖNSKVÄRT)

  • Totalstopp av nedskräpning med plast 2020. (ÖNSKVÄRT)

  • Naturresursfrågor i fokus för hållbar utveckling (ÖNSKVÄRT)

  • Nationalpark bildas i Bästeträsk, Gotland. (PLANERAT)

  • Avfallstrappan skärps med hjälp av effektiva styrmedel. (ÖNSKVÄRT)

  • BT Kemi området är slutgiltigt sanerat. (PLANERAT)

  • 2030

    Resilienta och robusta samhällen klarar klimatförändringarna. (ÖNSKVÄRT)

  • Tuff och likvärdig miljötillsyn i hela landet. (ÖNSKVÄRT)

  • Sveriges fordonsflotta drivs helt utan fossila bränslen. (PLANERAT)

  • Nationalpark bildas i File hajdar, Gotland. (ÖNSKVÄRT)

  • Större fokus på naturvårdspolitik, namnbyte till Naturverket? (ÖNSKVÄRT)

  • Minskad arbetstid och maximal lön ger mindre konsumtionsutrymme och därmed mindre klimat- och miljöpåverkan. (ÖNSKVÄRT)

  • 2040

    Enskilda individer behöver inte längre ta klimatansvar – oavsett vilka val vi gör (matinköp, färdmedel, prylkonsumtion) är det hållbart, tack vare kraftfull statlig styrning och företagens omställning. (ÖNSKVÄRT)

  • Sverige klimatneutralt till 85 procent. (PLANERAT)

  • Säkrare ekosystem med bra grön infrastruktur tack vare utvecklade metoder för fysisk planering och anpassad skötsel av havet, skogen och jordbruksmarken. (ÖNSKVÄRT)

  • Sverige helt fossilfritt. (ÖNSKVÄRT)

  • 2050

    Inga arter finns kvar på rödlistan över hotade växt- och djurarter. (ÖNSKVÄRT)

  • Frågan om miljöhänsyn är lika självklar som vår omsorg om demokrati och social hållbarhet. (ÖNSKVÄRT)

  • 2060

    Naturvårdsverket 100 år – om det inte redan avvecklats för att det inte längre behövs (vilket för övrigt var ett mål som myndighetens första generaldirektör Valfrid Paulsson hade…)

  • 2070

    Den nya moderna vattenlagstiftningen fyller 50 år.

Sidan senast uppdaterad: 24 december 2017