På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED, tillsammans med Svensk dagligvaruhandel, utvecklat en metod för att bättre kunna uppskatta den mängd matavfall som uppstår i livsmedelsbutiker. Uppskattningen baseras på den mängd som medlemmarna i Svensk dagligvaruhandel själva har rapporterat in till Naturvårdsverket. År 2018 uppskattas 100 000 ton matavfall ha kasserats i livsmedelsbutiker, det motsvarar 10 kilogram per person. Detta är en avsevärt större mängd än vad som redovisats tidigare år, samtidigt saknas fortfarande kunskap om matavfall från centrallager och i grossistled.
Statistiken för livsmedelsbutiker har tidigare baserats på siffror från kommunernas avfallsinsamling, Statistiska centralbyråns företagsregister och plockanalyser av livsmedelsbutikers avfall. Plockanalyserna gjordes som stickprov i ett antal butiker och skalades sedan upp för att få fram ett värde för hela Sveriges livsmedelsbutiker.
– Naturvårdsverket ser positivt på samarbetet med Svensk dagligvaruhandel och även andra aktörer inom branschen. Det är mycket viktigt att vi får ta del av branschens data för att kunna få bättre information om mängden matavfall. Men med fortsatt utveckling av mätningar kommer vi att få bättre förutsättningar för att genomföra insatser för att minska det totala svinnet, säger Ida Adolfsson, handläggare på Hållbarhetsenheten.
Matavfallet minskar i hushållen
När det gäller mängden matavfall från hushåll så visar statistiken att den har minskat. År 2014 uppmättes 100 kg matavfall per person och år 2018 låg siffran på 95 kg per person. Från butiks- och konsumentled slängdes cirka 1,2 miljoner ton under 2018 i Sverige. Majoritet av matavfall uppstår i hushållen med sina 917 000 ton, varav 420 000 ton bedöms vara onödigt matavfall (det motsvarar ungefär 45 kg matsvinn per person). Det är baserat på både hushållens utsorterade matavfall och det som hamnar i restavfall samt det som slängs i avloppet.
Fakta om matavfall
I matavfall inkluderas både oundvikligt matavfall (exempelvis skal och kaffesump) och onödigt matavfall (exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar) – ofta kallat matsvinn.
Av hushållens utsorterade matavfall och det som hamnar i restavfall uppskattas andelen onödigt matavfall, det vill säga matsvinn, till omkring 28 procent. 100 procent av det som slängs i avloppet bedöms vara matsvinn. Det innebär att svenskarna år 2018 slängde cirka 420 000 ton onödigt matavfall.
|
Så når vi målet
För att Sverige ska bidra till det globala målet om halvering av matsvinn från butiks- och konsumentled från 2015–2030 så behöver det totala matsvinnet fortsatt minska.
– Det är viktigt att alla tar ett gemensamt ansvar för att minska matsvinnet. Ett steg i det arbetet är det etappmålsförlag om minskat matsvinn som Naturvårdsverket kommer att lämna till Miljödepartementet senast den 28 februari, säger Ida Adolfsson, handläggare på Hållbarhetsenheten.
I april 2020 kompletteras matavfallsstatistiken med nya uppgifter från Livsmedelsindustrin.
Kontakt
Ida Adolfsson, handläggare Hållbarhetsenheten,
010-698 13 31, ida.adolfsson@naturvardsverket.se