I ett första steg i arbetet med att ta fram en nationell förteckning (förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse) gjorde ArtDatabanken, SLU, en riskklassificering av 1 033 arter. Det var en vetenskaplig bedömning av vilken ekologisk påverkan och invasionspotential arterna har. En rapport publicerades 21 januari 2019. Arterna delades in i fem olika riskklasser.
I nästa steg har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten valt ut ett antal arter med hög ekologisk risk, som nu analyseras utifrån vilken samhällsekonomisk betydelse de har; alltså vilken nytta eller skada de gör, vilka ekosystemtjänster som påverkas, vilka vinster och kostnader arten innebär för samhället. Även relationen kostnad/nytta av att reglera arterna kommer att analyseras.
Naturvårdsverket analyserar för närvarande nio i landet förekommande arter: mink, sykomorlönn, kotula, spärroxbär, kanadensiskt gullris, vresros, parkslide, blomsterlupin och sibiriskt/kaukasiskt fetblad. Havs-och vattenmyndigheten har påbörjat analyser av 20 arter, bland annat sjögull, blåskrabba, amerikansk hummer, japanskt jätteostron och puckellax. Därutöver analyseras några arter som ännu ej förekommer i landet.
De samhällsekonomiska analyserna är klara under våren 2021. Innan det fattas ett beslut om en förteckning, så kommer intressenter, sakägare och branscher att få ge sina synpunkter på förslagen om vilka arter som ska regleras och hur de ska regleras.
Under hösten 2020 bereder Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten förslagen vidare, varefter regeringen fattar beslut. Målsättningen från myndigheternas sida är att ha en första version av den nationella förteckningen på plats under första halvåret 2022.
Denna nationella förteckning ska komplettera EU:s unionsförteckning.
Kontakt