Nedbrytningen av ozonskiktet har upphört, men det har ännu inte skett en återväxt. Trenden för utvecklingen av miljötillståndet har gått från positiv till neutral. Det visar den fördjupade utvärderingen av miljömålet Skyddande ozonskikt.
Hur mår ozonskiktet?
-Vår bedömning i dagsläget är att vi kommer att nå målet, däremot har utvecklingen för miljön ändrats sedan den förra fördjupade utvärderingen, från positiv till neutral. Vi kan konstatera att utsläppen av de flesta ämnen som regleras inom ramen för Montrealprotokollet minskar, berättar Lars Klintwall. Men, vi har också upptäckt nya problem och osäkerheter som dels hänger ihop med klimatförändringen. Det finns också utmaningar att hantera lustgas från jordbruksverksamhet som inte regleras i protokollet samt illegala utsläpp som bryter mot bestämmelserna i Montrealprotokollet. Däremot har vi kunnat konstatera att ozonhålet över Antarktis börjat minska vilket är glädjande eftersom det är här ozonuttunningen varit som värst, säger Lars.
- Om vi blickar bakåt kan vi se att nedbrytningen av ozonskiktet har upphört och nu väntar vi på en återväxt av ozonskiktet.
Positiva effekter genom hantering av byggmaterial
I Sverige har kunskapen hos kommuner och länsstyrelser ökat vilket bland annat har bidragit till att det miljöfarliga ämnet CFC som idag framför allt finns i gamla byggnader omhändertas på rätt sätt vid t.ex. rivningar, något som man t.ex. tagit hänsyn till vid de pågående stadsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare.
- Vi trodde att vi skulle ha sett en återväxt av ozonskiktet och kunna koppla den till utfasningen av de ozonnedbrytande ämnena men några sådana slutsatser kan vi i dagsläget inte konstatera, säger Lars.
Fortsatt arbete kring lustgas
För att nå miljömålet måste det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet fortsätta med oförminskad kraft. Vi bedömer att forskning och åtgärdsarbete behöver fortgå inom de verksamheter som generar utsläpp av kväveföreningar, exempelvis hantering av gödsel inom jordbruket eftersom kväve kan omvandlas till lustgas, säger Lars.
Vidare ger Lars ett exempel på projekt där Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetar tillsammans för att undersöka möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser, däribland lustgas från jordbrukssektorn. Rapporten är inte klar ännu med det lutar åt att utsläppen från jordbruket kan minska en hel del samtidigt som en del utsläpp kommer att finnas kvar om en livsmedelsproduktion ska kunna fortsätta. Utsläppen kan t.ex. minskas dels genom att man vidtar åtgärder som minskar utsläppen från produktionen t.ex. genom att åtgärder i gödselhanteringen och minska kväveanvändningen i växtodlingen, och dels genom åtgärder som leder till något dämpad efterfrågan på animaliska livsmedel. Om vi lyckas med detta kommer det att ge goda synergieffekter för klimatet och många andra miljömål som t.ex. Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft, avslutar Lars.
Detta är en artikel i Miljömålsnytt, 29 mars 2019.