Luftkvaliteten i Sverige blir bättre, trots det dör 7 600 människor i Sverige i förtid på grund av luftföroreningar. För att vi ska kunna nå målet krävs en upptrappning av riktade insatser. Vi kan genom att bygga våra städer grönare och smartare, minska trafikarbetet, samt fasa ut gamla bilar och göra hållbara val av drivmedel komma närmare miljömålet Frisk luft. Men det finns hopp. Ett nationellt luftvårdsprogram kommer inom kort att träda i kraft och flera beslutade klimatåtgärder kommer också kunna ge en förbättrad luftkvalitet.
Hur mår vår luft?
- Sverige har en bra luftkvalitet i jämförelse med övriga Europa, men förekomsten av höga halter av partiklar och andra luftföroreningar påverkar folkhälsan negativt. Det är idag 7 600 människor i Sverige som dör en för tidig död på grund av luftföroreningar, framförallt i våra städer berättar Liselotte. Detta kostar samhället 56 miljarder per år. Ny kunskap visar även att sambandet mellan luftkvalitet och allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar är starkare än vad som tidigare har konstaterats, menar Liselotte.
- I takt med att befolkningen ökar i Sverige (1 miljon enligt SCB till 2030), ökar trafikarbetet och vi bygger allt tätare i städer och storstadsnära områden. Detta ökar i sin tur risken för höga halter av luftföroreningar, då antalet bilar på vägarna ökar, samt att gaturum kan stängas inne och utluftningen minska. Fler människor flyttar in till förorenade områden, vilket gör att även antalet människor som exponeras ökar.
Barns påverkan av luftkvaliteten
Vidare berättar Liselotte att den fördjupade utvärderingen visar att barn är särskilt känsliga, och påverkas negativt vid lägre nivåer av skadliga ämnen i luften än vuxna, särskilt om exponeringen sker över en längre period kan det ge allvarliga effekter för barnet. Barnen får en nedsatt lungfunktion och det kan bidra till astma, men även allvarliga hjärt- och lungsjukdomar som uppstår senare i livet kan vara orsakat av exponering under uppväxten.
- Hälsoeffekterna hos barnen kan vara livslånga och ge allvarliga sjukdomar senare i livet. Exponering vid låga halter över tid påverkar också foster och gravida, vilket kan leda till låg födselsvikt och ökad risk för havandeskapsförgiftning, säger Liselotte.
I den fördjupade utvärderingen konstaterar Naturvårdsverket att det är särskilt sambandet mellan kvävedioxidhalter och allvarliga sjukdomar som har förstärkts, med effekter vid lägre nivåer än tidigare kunskap visat. Rapporten slår även fast att trots att miljökvalitetsmålets preciseringar för fina partiklar uppnås i stora delar av landet, medför dessa halter att 3 600 personer per år dör för tidigt.
- En annan viktig aspekt som lyfts fram i den fördjupade utvärderingen är att kommunernas roll i luftarbetet behöver stärkas. Kommunerna har en viktig roll att säkerställa luftkvaliteten vid stads- och bostadsplanering, det vill säga att minska trafikarbetet, samt bygga grönare och tätare utan att stänga in gaturum där luftkvaliteten försämras. Kommunerna är också viktiga för att vi ska kunna få ner halterna av grova partiklar, som uppkommer vid användandet av dubbdäck. Utsläppen och halterna av grova partiklar visar sig nu öka i några regioner, säger Liselotte.
Utvärderingen visar också på synergier med klimatmålen. Överlag är styrmedel och åtgärder för ett bättre klimat positiva även för luftkvaliteten, men val av biodrivmedel kan påverka luftutsläppen negativt. Detta beror på att några biodrivmedel kan ge upphov till lika stora eller större utsläpp av hälsoskadliga ämnen trots att klimatutsläppen är lägre jämfört med fossila produkter.
Ytterligare en aspekt som lyfts fram i den fördjupade utvärderingen är att halten av marknära ozon ökar över hela norra halvklotet, vilket är en stor utmaning för Europa. Halterna av ozon ger betydande växtskador och har beräknat motsvara cirka en miljard i förlorade intäkter för det svenska jord- och skogsbruket.
- Vi håller nu på att uppdatera ozonskadeanalysen för Sverige, och de första indikationerna visar på att skadorna kan vara större än vad vi tidigare har beräknat. I de nya beräkningarna tar man hänsyn till klimat- och säsongsvariationen i Sverige, där det främst under sommaren kan komma in värmeböljor från Europa med särskilt höga ozonhalter, säger Liselotte.
Når vi målet?
- Vår luft i Sverige blir trots allt renare, inom en snar framtid kommer ett antal åtgärder, till exempel det nationella luftvårdsprogrammet att sättas i verket, berättar Liselotte. Möjligheterna att nu kunna sätta in strängare miljözoner kan också få en positiv effekt. Småskalig vedeldning har lyfts fram flera gånger i uppföljningen av målet och Boverket har infört nya regler vid installation av nya pannor. Men utbytestakten av gamla pannor är mycket långsam och Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag för att se på möjliga insatser. Det nya takdirektivet kommer att bidra till att minska intransporten av skadliga ämnen från Europa till Sverige.
- Men, avslutar Liselotte, för att få en nivå där folkhälsan inte blir lidande behöver vi minska trafikarbetet, fasa ut gamla bilar, göra hållbara val av drivmedel och bygga på ett smartare sätt.
Detta är en artikel i Miljömålsnytt, 29 mars 2019