Omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver genomföras på ett sätt som gör att vi även förbättrar luftkvaliteten och uppfyller våra åtaganden inom luftområdet. Framtidens användning av biomassa (biobränsle och biodrivmedel) kommer att vara avgörande för utsläppen av kväveoxider och partiklar vilka ger upphov till allvarliga hälso- och miljöeffekter.
Vägtransporter
Utsläppen från transporter förväntas minska fram till år 2030 men inte i tillräckligt snabb takt. Dieselbilarnas utsläpp av kväveoxider behöver särskilt minska ytterligare. Trots att bensin- och dieselbilar stod för ungefär lika stora andelar av resorna, räknat i kilometer år 2018, var utsläppen från dieselbilar mer än fyra gånger högre än utsläppen från bensinbilar. Det är därför avgörande att de åtgärder som finns i Sveriges luftvårdsprogram genomförs och att utsläppen av kväveoxider minskar samtidigt med transportsektorns omställning för att Sverige ska kunna nå klimatmålet till år 2030.
Inrikes sjöfart
Ny förbättrad metodik för att beräkna utsläppen från inrikes sjöfart visar att utsläppen av kväveoxider är högre än vad man tidigare trott. Detta gör att de uppskattade utsläppsnivåerna för år 2030 sannolikt också är lågt räknade. Därför behöver luftvårdsprogrammet kompletteras med åtgärder för inrikes sjöfart.
Industri, el- och fjärrvärme
Till år 2030 förväntas inga minskningar jämfört med dagens utsläppsnivåer inom industrin och el- och fjärrvärme. Dessa sektorer kommer då stå för en större andel av utsläppen jämfört med i dag. Luftvårdsprogrammet omfattar åtgärder för att minska processrelaterade utsläpp inom pappers- och massaindustrin samt förbränningsrelaterade utsläpp generellt inom dessa sektorer som behöver genomföras.
Mer information
Kontakt
Maria Ullerstam, handläggare Luftenheten, 010-698 10 05,
076-115 19 09, maria.ullerstam@naturvardsverket.se
Anna Forsgren, handläggare Luftenheten, 010–698 11 18,
076-115 18 89, anna.forsgren@naturvardsverket.se