Vi har jämfört hur halterna har sett ut för motsvarande veckor för åren 2015–2020 för ett antal olika luftföroreningar och städer.
Minskningen under våren syns tydligt för luftföroreningen kvävedioxid (NO2) i gatumiljö på flera platser som till exempel Stockholm, Umeå, Sundsvall och Karlstad. Detta beror sannolikt till stor del på minskad trafik. Men andra faktorer spelar också in, som meteorologi och att vi haft en mildare vinter rent generellt.
Vi ser också en viss variation i data, där till exempel Malmö Dalaplan visar det motsatta och har ökade halter under våren. I det här fallet beror det på att det pågått en renovering av torget vid Dalaplan under veckorna 14-21 där arbetsmaskiner har gett stora utsläpp nära mätstationen.
Minskningen under våren är mindre tydlig för luftföroreningar som partiklar PM10 och PM2,5. Under vecka 13 (2020) observerades förhöjda halter av partiklar (PM10, PM2,5 och sot), vilket orsakades av intransport av luftföroreningar från övriga Europa.
För tidigt att dra långtgående slutsatser
De mätdata som analyserats är preliminära och har ännu inte kvalitetsgranskats av alla kommuner. Det är därför viktigt att inte dra för långtgående slutsatser i det här läget – en djupare analys som tar hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna behöver genomföras.
Här har vi samlat resultaten för majoriteten av de fasta mätstationer runt om i Sverige som rapporterar preliminära data för NO2. Vi har även gjort ett urval av mätstationer för partiklar (PM10 och PM2,5), sot och marknära ozon (O3).
Figurerna nedan visar hur veckomedelvärden av kvävedioxid (NO2) varierar mellan åren 2015–2019 (grå) och för motsvarande veckor år 2020 (blå). För åren 2015–2019 har också ett medelvärde beräknats (orange linje).
Luftföroreningar och hälsa
Luftföroreningar är kopplade till flera negativa effekter på vår hälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Världshälsoorganisationen WHO bedömer luftföroreningar är en av de största miljöfaktorerna som bidrar till försämrad hälsa och orsakar att cirka 4 miljoner människor i världen dör i förtid per år. Svenska studier uppskattar att luftföroreningar orsakar cirka 7 600 förtida dödsfall per år i Sverige. Barn kan vara särskilt utsatta och känsliga för luftföroreningar.
Korta fakta
Halterna av luftföroreningar i atmosfären minskar normalt snabbt när utsläppen minskar på grund av kort uppehållstid i atmosfären (sekunder till dagar) jämfört med växthusgaser så som koldioxid som har lång uppehållstid (flera år) och därför inte visar samma respons på en förändring av utsläpp under kort tid.
Kväveoxider (NO och NO2)
Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider.
Partiklar (PM2,5 och PM10)
Två vanliga mått på partikelhalter som används för mätningar i stadsluft är PM2,5 och PM10. Dessa mätningar ger ett mått på massan av alla partiklar i luften som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter. De större partiklarna (PM10) bildas framförallt vid dubbdäckens slitage av vägbanan och ökar generellt i våra städer under våren då vägbanorna är torra och många bilar har dubbdäck. De mindre partiklarna (PM2,5) kommer framförallt från olika förbrännings- och industriprocesser.
Mer fakta om marknära ozon
Mer fakta om sot
Mer information
Kontaktuppgifter
Ann-Christin Stjernberg, handläggare Luftenheten, 010-698 12 49, ann-christine.stjernberg@naturvardsverket.se
Matthew Ross-Jones, handläggare Luftenheten, 010-698 13 01, matthew.ross-jones@naturvardsverket.se