Förbränning av avfall för energiutvinning utgör majoriteten av utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn idag. För att Sverige ska nå målet om klimatneutralitet till 2045 måste mängden fossil plast som förbränns minska. Mot bakgrund av det har olika åtgärder och vilka utsläppsminskningar de leder till undersökts, ur ett livscykelperspektiv. Studiens resultat har här räknats om för att visa vad som händer när den fossila plast (ungefär 200 kg) som leder till ett tons utsläpp av växthusgaser helt ersätts med biobaserad eller återvunnen plast. Utsläppen mäts i koldioxidekvivalenter (CO2ekv).
| Åtgärd |
Utsläpp (kg CO2ekv) |
Utsläppsminskning (%) |
| Ingen |
1 000 |
- |
| Biobaserad plast |
330 |
67 |
| Återvunnen plast |
570-230 |
43-77 |
I tabellen framgår att både biobaserad och återvunnen plast kan ge betydande utsläppsminskningar, men att ingen av dem leder till nollutsläpp. Inom studien har det inte undersökts i vilken utsträckning det går att införa åtgärderna.
Att utsläppsminskningen från återvunnen plast inte är större och dessutom varierar beror på mängden spill i återvinningsprocessen. Spillet förbränns, vilket ger utsläpp, och dessutom krävs ny fossil plast för att ersätta den förlorade råvaran.
Osäkerheterna i uppskattningarna är stora, bland annat på grund av kunskapsluckor och antaganden som gjorts i arbetet.
Kunskap om avfallets plastsammansättning saknas
En nulägesanalys utfördes inom uppdraget. Analysen visar att förbränning av plast står för omkring 92-97 procent av de fossila utsläppen från avfall i el- och fjärrvärmesektorn. Analysen visar också att det saknas kunskap kring sammansättning av olika plastsorter i det brännbara avfallet samt vilka plastflöden som går till energiåtervinning och vilka som materialåtervinns.
- Studien är av stort intresse. Det är viktigt att veta hur olika åtgärder som ofta lyfts fram faktiskt påverkar utsläppen. Kunskapsluckorna som identifierats kommer också att bli viktiga att ta tag i när vi jobbar vidare med hur utsläppen kan minska, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.
Uppdraget utfördes av SMED på beställning av Naturvårdsverket.
Nationell plastsamordning
Naturvårdsverket arbetar med plast utifrån rollen som Sveriges expertmyndighet på miljöområdet. Vi har regeringens uppdrag att ansvara för en nationell plastsamordning. Inriktningen för arbetet är att samla, bygga upp och sprida kunskap samt samordna och driva frågor i syfte att bidra till hållbar plastanvändning. Det gör vi tillsammans med berörda myndigheter och andra aktörer. Vårt arbete med plast har som mål att materialet ska användas på ett hållbart sätt.
Mer information
Kontakt
Katarina Wärmark, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 13 59, katarina.warmark@naturvardsverket.se