Generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål med preciseringar och 24 etappmål.
Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna ska förtydliga vad miljökvalitetsmålen innebär och används även som kriterier vid uppföljningen av målen.
Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.
Uppföljning och utvärdering
Miljökvalitets- och etappmålen följs upp varje år. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. En gång per mandatperiod görs även en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet, miljökvalitets- och etappmålen. Den senaste fördjupade utvärderingen gjordes hösten 2015.
Vad görs för att nå miljömålen?
I den årliga uppföljning beskrivs de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen.
Nästan 30 olika svenska myndigheter ska arbeta inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås, enligt sina instruktioner eller regleringsbrev. De flesta ska rapportera om sitt arbete till regeringen i sina årsredovisningar. Vad Naturvårdsverket gjort det senaste året för miljökvalitetsmålen hittar du via länken nedan.
Regeringen sammanställer sedan varje år vad som gjorts för att nå miljökvalitetsmålen. Det presenteras i budgetförslaget för kommande år, den så kallade budgetpropositionen, under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. Propositionen lämnas till riksdagen i slutet av september varje år.
I slutet av varje mandatperiod redovisar regeringen även vilka insatser som gjorts för miljömålen i en skrivelse till riksdagen.
Vem gör vad?
- Många miljöproblem kan bara lösas om länder samarbetar. För att nå de svenska miljömålen så behövs internationellt samarbete, bland annat inom EU.
- I Sverige beslutar riksdag och regering om lagar, skatter eller andra styrmedel som driver miljöarbetet framåt. De bestämmer även över miljömålen.
- Miljömålsberedningen består av riksdagspolitiker och ger råd till regeringen om strategier, styrmedel och åtgärder för att nå miljömålen.
- Miljömålsrådet består av 17 myndighetschefer och ger förslag till regeringen på åtgärder för att nå målen.
- Åtta myndigheter ansvarar för samordning av uppföljningen av de olika miljökvalitetsmålen.
- Alla myndigheter med ansvar i miljömålssystemet arbetar tillsammans med organisationer och företag inom sin samhällssektor för att nå och bidra till uppföljningen av miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
- Regionalt och lokalt arbete för att nå och följa upp miljömålen genomförs av Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna.
Näringslivets roll för miljömålen
De svenska miljömålen inarbetas allt oftare i företags miljöledningssystem eller när företag sätter egna miljömål. För att synliggöra, driva på och ta tillvara näringslivets miljöarbete har regeringen tillsatt Annika Helker Lundström som nationell miljömålssamordnare för näringslivet.
Ideella organisationers engagemang viktigt
Miljöengagemanget och miljöarbetet i ideella organisationer och bland medborgarna är viktigt för att nå miljömålen. Ideella organisationer kan göra stora insatser genom att ta med miljöfrågorna som en del i arbetet för en hållbar utveckling.
Du och jag
Du och jag kan också göra stora insatser för att miljömålen ska nås, till exempel genom att välja hur vi bor, reser och konsumerar.
De svenska miljömålen och FN:s Agenda 2030
FN beslutade om en Agenda 2030 för hållbar utveckling, med 17 stycken globala mål och 169 delmål, vid ett toppmöte den 25 september 2015. Flera av målen handlar om miljödimensionen av hållbar utveckling, till exempel att hejda förlusten av biologisk mångfald, precis som de svenska miljömålen gör.