Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet blir varmare. Förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och naturgas för el- och värme, i industriprocesser och för transporter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och i övriga världen.
Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur stiger. Den senaste tioårsperioden har varit den varmaste som uppmätts de senaste 150 åren, det vill säga så långt tillbaka som det finns tillförlitliga mätdata över den globala medeltemperaturen. För att minska risken för farlig påverkan på klimatsystemet bedöms det vara nödvändigt att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader jämfört med den förindustriella nivån.
Förändringarna i klimatet riskerar att bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket. Känsliga miljöer i fjällen och Östersjön kan skadas eller helt försvinna.
Vilka är utmaningarna?
Koncentrationen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären stiger allt mer eftersom de globala utsläppen ökar. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till två grader behöver de globala växthusgasutsläppen mer än halveras till år 2050 och vara nära noll före år 2100.
För att en sådan kraftig omställning av samhället ska lyckas behövs både insatser i enskilda länder och internationellt samarbete för att begränsa utsläppen, bland annat inom FN:s klimatkonvention. Miljömålsberedningen har föreslagit ett klimatpolitiskt ramverk med inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige år 2045. Att nå dit kommer bli en stor utmaning för hela samhället.
Vad görs för att nå målet?
Varje år görs en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen, som lämnas av Naturvårdsverket till regeringen i slutet av mars. I uppföljningen beskrivs de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen.
Nästan 30 olika svenska myndigheter ska arbeta inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås, enligt sina instruktioner eller regleringsbrev. De flesta ska rapportera om sitt arbete till regeringen i sina årsredovisningar. Vad Naturvårdsverket gjort det senaste året för detta miljökvalitetsmål hittar du via länken nedan.
Regeringen sammanställer sedan varje år vad som gjorts för att nå miljökvalitetsmålen. Det presenteras i budgetförslaget för kommande år, den så kallade budgetpropositionen, under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. Propositionen lämnas till riksdagen i slutet av september varje år.
I slutet av varje mandatperiod redovisar regeringen även vilka insatser som gjorts för miljömålen i en skrivelse till riksdagen.
Preciseringar
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
Etappmålen
Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå de övriga miljömålen. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning och är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.
Ett nytt globalt klimatavtal, som kommer att gälla från 2020, beslutades i Paris 2015. De åtaganden om utsläppsminskningar som världens länder hittills lagt fram måste skärpas för att klara målsättningarna.