Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för att Sveriges politik för viltförvaltning genomförs. Vår roll har förändrats i och med riksdagens beslut om en ny rovdjurs- och älgförvaltning.
Naturvårdsverket ska bland annat:
- besluta om föreskrifter för jakt, inventering och ersättning för skador som orsakats av vilt
- fastställa miniminivåer för förekomsten av björn, järv, lo och varg i vart och ett av rovdjursförvaltningsområdena och länen efter förslag från samverkansråden
- fastställa inventeringsresultat
- fördela medel till inventering, akutverksamhet och viltskador
- ge vägledning och information
- överlåta beslutsrätten till länsstyrelserna om jakt på rovdjur.
Naturvårdsverket har delegerat rätten att fatta beslut om skyddsjakt på björn, järv, lo och varg till länsstyrelserna enligt propositionen om en hållbar rovdjurspolitik (proposition 2012/13:191). Även beslut om licensjakt på rovdjur ska enligt propositionen kunna delegeras fullt ut till alla länsstyrelser i ett förvaltningsområde om miniminivån för förvaltningsområdet är uppnådd.
Länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna
Länsstyrelserna har det regionala ansvaret för att Sveriges politik för viltförvaltning genomförs inom länet. Merparten av arbetet med viltförvaltningen sker på länsstyrelserna som bland annat ansvarar för frågor om skyddsjakt, fällavgifter på älg, administration av älgförvaltningen, operativa frågor inom rovdjursförvaltningen och informationsfrågor.
Vid varje länsstyrelse finns en viltförvaltningsdelegation som fattar övergripande beslut om riktlinjer för viltförvaltningen i länet. I delegationen sitter representanter för olika samhällsintressen samt flera politiskt valda ledamöter. Viltförvaltningsdelegationens ordförande är länets landshövding. Delegationen beslutar om övergripande riktlinjer för:
- viltförvaltningen i länet
- skötseln av älgstammen
- licensjakt och skyddsjakt inom länet
- bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen (2001:724).
Viltförvaltningsdelegationerna ska också pröva frågor om godkännande av:
- förvaltningsplaner för länet
- förslag till miniminivåer för länets rovdjursstammar.
Förvaltningsområden och samverkansråd
Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden: norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Indelningen är ett sätt att underlätta samverkan mellan län med delade rovdjursstammar och likartade förhållanden.
I varje förvaltningsområde finns ett samverkansråd som utgörs av länens landshövdingar och i berörda län även en förträdare för Sametinget. Syftet med samverkansråden är samverkan mellan länen inom förvaltningsområdet i frågor som rör de stora rovdjuren. Arbetet regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter.
Ett nationellt råd för klövvilt
Klövviltsrådet har till uppgift att bland annat stödja Naturvårdsverkets arbete med vägledning i frågor om klövvilt. I Klövviltsrådet är berörda myndigheter och organisationer representerade och rådet kommer att ha minst två möten per år.
Ett nationellt råd för rovdjur
Nationella rovdjursrådet har till uppgift att ge Naturvårdsverket råd i principiella frågor och öka förståelsen mellan myndigheter och olika intressegrupper i rovdjursfrågor. I rådet ingår representanter för olika näringar och organisationer. Naturvårdsverket stämmer av större principiella beslut med rådet.
Jordbruksverket
Jordbruksverket fördelar medel till länsstyrelserna för landsbygdsprogrammet. Inom landsbygdsprogrammet finns det möjlighet att söka bidrag för rovdjursavvisande stängsel. Medlen söks från länsstyrelsen. Jordbruksverket ansvarar också för regler om handel med hotade arter (CITES).
Sametinget
Sametinget fördelar ersättning för rovdjursförekomst till samebyarna inom renskötselområdet.
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ansvarar för övervakning av viltets hälsa. Vissa arter ska till exempel provtas i samband med jakt och prover skickas in till SVA.
Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet ansvarar bland annat för samlingar av statens vilt. Det kan till exempel röra sig om att bevara delar av de arter som är statens vilt för framtida forskning. Museet arbetar även med miljöövervakning och därför provtas till exempel sälar vid jakt för att man ska kunna analysera miljögifter i säl.
Viltskadecenter
Viltskadecenter, VSC, arbetar på Naturvårdsverkets uppdrag med att utveckla och utvärdera förebyggande åtgärder mot skador orsakade av fredat vilt. Till exempel rovdjur, tranor, sångsvanar och gäss. VSC utbildar länsstyrelsernas handläggare, besiktningsmän och fältpersonal i frågor som rör inventeringar och viltskador. VSC samordnar rovdjursinventeringarna och är ett informations- och kunskapscenter för länsstyrelser och näringar i viltskadefrågor.
Svenska jägareförbundet
Svenska Jägareförbundet har ett så kallat allmänt uppdrag. Det är Jordbruksdepartementet som fattar beslut varje år om fördelningen av medel ur Viltvårdsfonden, det vill säga de pengar som utgörs av den viltvårdsavgift som alla som jagar i Sverige betalar varje år. Svenska Jägareförbundet får medel för bland annat information om jakt, viltövervakning, älgförvaltning, kunskapsförmedling om rovdjur samt för yrkesmässig jägarutbildning.
Databasen Rovbase
Databasen Rovbase är ett viktigt verktyg i förvaltningen av björn, järv, lodjur, varg och kungsörn i Sverige och Norge. I databasen registreras viltskador av rovdjur och annat fredat vilt samt olika inventeringar och observationer av rovdjur i Sverige. Rovbase är öppen för allmänheten.
Samarbetet kring stora rovdjur mellan Sverige och Norge bör enligt den nya rovdjurspolitiken utvecklas. Rovbase är en del av det arbetet.
Viltforskning
Naturvårdsverket fördelar medel ur Viltvårdsfonden till olika forskningsprojekt.
Andra viktiga länkar
Vetenskapliga institutioner och forskningsprojekt
Intresseorganisationer och övriga
Nordiska adresser