Omställningen till en transportsektor med minskad miljöpåverkan behöver stå på tre ben – energieffektiva och fossilfria fordon, högre andel förnybara drivmedel för att driva fordonen, och ett mer transporteffektivt samhälle.
Här kan du läsa om hur Naturvårdsverket arbetar för ett mer hållbart transportsystem, för att minska de utsläpp, buller och övrig miljöpåverkan som trafiken orsakar. Du får också tips om vad du själv kan göra för att minska transporternas miljöpåverkan.
Transporterna behöver bli energieffektivare och yteffektivare
Naturvårdsverket har gjort en första uppföljning mot de etappmål till 2030 för klimatet som riksdagen beslutat om tidigare i år. Den visar att målen är inom räckhåll men att krafttag behövs, bland annat när det gäller utvecklingen av ett mer transporteffektivt samhälle.
För att minska transportsektorns klimatpåverkan måste fordonen bli mer energieffektiva och andelen fordon som drivs med förnybara bränslen öka. Det kommer enligt forskning och utredningar dock inte att vara tillräckligt. Trafiken behöver också minska och fler behöver välja alternativ till bil- och flygresor respektive lastbilstransporter.
Vad innebär transporteffektivare samhälle?
Minskad efterfrågan på resor och transporter med bil, lastbil, och flyg kräver en samhällsplanering för ett mer transporteffektivt samhälle.
Med transporteffektivt samhälle menas att trafikarbetet (den sträcka som fordonen sammanlagt färdas) minskar med energiintensiva motoriserade transporter med personbil, lastbil och flyg.
Detta handlar om att i samhällsplaneringen och med styrmedel påverka efterfrågan på resor och transporter, vilka transportsätt som vi väljer, och hur långa sträckor som vi reser/transporterar gods.
Att minska trafikarbetet handlar om att fokusera på tillgänglighet till varor och aktiviteter, snarare än den fysiska mobiliteten. Trafikarbetet kan minska genom att resor och transporter kan kortas eller helt ersättas: genom exempelvis telekommunikationer och stadsplanering. Minskat trafikarbete åstadkoms också när de resor och transporter som ändå ska genomföras kan effektiviseras. Det kan vara genom en överflyttning från exempelvis bilresande till alternativa färdsätt som är mer energieffektiva, genom ökad fyllnadsgrad per fordon, genom att de fordon och den infrastruktur som används har mindre miljöpåverkan vid tillverkning och skrotning och så vidare.
Naturvårdsverket har sammanställt styrmedel som kan bidra till att vi använder transportsystemet vi redan har på ett mer energieffektivt sätt.
VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet, har sammanställt en översikt över forskning som gäller transporteffektivare samhälle.
Effektivare transporter minskar behov av ny infrastruktur
För att minska transporternas miljöpåverkan behöver den transportinfrastruktur - vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser - och det transportsystem som redan finns, användas så energieffektivt och yteffektivt som möjligt.
I planering av transportinfrastruktur anges ofta i direktiv från regeringen att den så kallade fyrstegsprincipen ska användas. Den betyder att i första hand ska åtgärder väljas som kan minska efterfrågan på transporter eller påverka valet av transportsätt så att det transportsystem som redan finns kan utnyttjas mer effektivt. Först i tredje hand ska ombyggnader av vägar och järnvägar övervägas, och som sista steg byggande av ny infrastruktur.
Ny infrastruktur behöver byggas med så lite miljöpåverkan som möjligt
Ny infrastruktur för transporter som byggs behöver utformas så att störningar, intrång och barriärer blir så små som möjligt. Transportinfrastruktur har en livslängd på 60 år eller mer.
Själva byggandet av infrastrukturen för transporter innebär ofta en stor energianvändning. Den energianvändningen varierar beroende på vilken typ av infrastruktur som byggs och i vilken omgivning den byggs.
Planeringen av transporternas infrastruktur påverkar hur vi reser och transporterar
Den infrastruktur för transporter som byggs behöver gynna transportsätt som påverkar miljön mindre negativt: till exempel kollektivtrafik och cykel för personresor och järnväg och sjöfart för godstransporter.
Transportinfrastruktur styr var verksamheter och bostäder lokaliseras och därmed vilka res- och transportmönster som uppstår. Vilken infrastruktur som byggs har stor betydelse för människors och näringslivets möjligheter att välja energieffektiva resor och transporter en lång tid framöver. Om det inte finns en spårväg, cykelbana eller hamn så kan inte den typen av resor och transporter göras.
Nationell och regionala planer för utveckling av transportinfrastruktur påverkar hur samhället och trafiken utvecklas i många år framöver.
Stad och landsbygd har olika förutsättningar för att minska trafik
Både förutsättningar och lösningar för människors och näringslivets tillgänglighet ser olika ut i stad och på landsbygd. Tillgänglighet kan åstadkommas på andra sätt än genom att resa och transportera, inte minst i och mellan städer och tätorter. Utbyggnad av telekommunikationer gör det möjligt att arbeta och delta i möten utan fysisk transport, också långt utanför städer. Samordning av godstransporter ökar fyllnadsgraden per transport och minskar antalet fordonskilometer med lastbil.
Hållbar stadsplanering minskar trafiken och dess miljöpåverkan
Hur infrastruktur för transporter planeras och byggs samt var bostäder och arbetsplatser lokaliseras är avgörande för att skapa städer och tätorter med mer effektiva transporter som minskar sin miljöpåverkan.
Genom att åstadkomma kortare avstånd mellan bostäder och service med täthet och funktionsblandning i bebyggelsen blir det möjligt för fler att välja bort bilen och gå, cykla och resa kollektivt. Om stadens utrymme istället används för att göra det lätt att köra och parkera bilen så väljer fler att resa på detta sätt.
Det handlar om att inte bygga in ett bilberoende från början utan förebygga miljöproblem genom att planera för tillgänglighet utan bil. Så bör principen vara i en hållbar stadsplanering.
Några exempel på hållbar stadsplanering som minskar efterfrågan på biltrafik:
- En bebyggelsestruktur som gynnar kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken minskar behovet av att ta bilen för att förflytta sig.
- Korta avstånd mellan bostad, arbete, service och fritidsaktiviteter gör det möjligt att minska bilberoende.
- Miljözoner för tunga och lätta fordon minskar utsläpp av luftföroreningar och buller från biltrafiken.
- Ökad samordning av godstransporter kan öka fyllnadsgrad och minska antalet transporter i städer och tätorter.
- Mindre utrymme till bilparkeringsplatser ökar utrymme för andra mer hållbara trafikslag än bil. Då kan städernas mark användas till annat än trafik – till bostadsbyggande och ytor för fritidsaktiviteter och grönområden.
- Säkra och trygga gång- och cykelvägar minskar behovet för föräldrar att skjutsa barnen med bil till skolan och fritidsaktiviteter.
På detta vis utvecklas städer som ger invånare och näringsliv en hög tillgänglighet utan att samtidigt motverka miljömålen.
Boverket har på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för hur klimatmål kan främjas i översiktsplaneringen. Ett viktigt fokus i vägledningen handlar om trafikplanering i städer och tätorter.
Mer information
Naturvårdsverkets arbete för att minska transporters miljöpåverkan
Naturvårdsverket arbetar för ett mer hållbart transportsystem så att trafikens utsläpp, buller och övrig miljöpåverkan kan minska. Vi granskar och sprider information om utsläpp av klimatpåverkande och hälsopåverkande luftföroreningar. Vi utvecklar miljöarbetet och genomför miljöpolitiska beslut. Vi samverkar med andra myndigheter och aktörer i detta arbete.
Strategi för minskad miljöpåverkan från energi och transporter
Teknikförbättringar och alternativa drivmedel kan endast till viss del lösa trafikens miljöpåverkan av utsläpp, buller och fysiska intrång samt barriäreffekter i naturmiljö och för människor. Det är en viktig slutsats i t ex arbetet med den nationella strategin för omställning till fossilfritt transportsystem som Naturvårdsverket tillsammans med fem andra statliga myndigheter tagit fram.
Strategin syftar till att minska transport- och energisektorernas utsläpp till luft, minska buller- och övrig miljöpåverkan samt att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Strategin beskriver vilka styrmedel som krävs för att nå miljökvalitetsmålen till 2020 samt synergieffekter och målkonflikter mellan olika mål, åtgärder och styrmedel. Strategin ger också förslag till en mängd styrmedel.
Miljöbalken – vägledning och prövning
Naturvårdsverket vägleder myndigheter och kommuner i frågor om tillsyn och utbyggnad av trafiksystemet enligt miljöbalkens krav, bland annat genom webbinformation och genom att yttra oss i principiellt viktiga ärenden.
För motorvägar, motortrafikleder, järnvägar och allmänna farleder gäller obligatorisk prövning. Vi har bland annat yttrat oss i frågan om nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet, där "Förbifart Stockholm" var ett av tre alternativ som Vägverket utredde, och Trafikverkets förslag till ny östlig förbindelse för biltrafik".
Arbete för att stärka den gröna infrastrukturen
Naturvårdsverket koordinerar arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land-, vatten- och havsområden på uppdrag av regeringen. Läs mer om detta här:
Statliga investeringar för goda miljölösningar
Genom investeringsprogrammen Klimp och LIP har Naturvårdsverket tidigare bidragit till att stödja och utveckla goda miljölösningar. Bland annat genom satsningar på biogas för fordonsbruk, nya logistiklösningar, utökad kollektivtrafik, cykelleder, utveckling av mobilitetskontor och miljövänligt körsätt, så kallad eco-driving. I flera fall har satsningarna bidragit till vad som kan kallas "integrerade systemlösningar". Ett exempel på en systemlösning är när avloppsslam rötas till biogas, biogas uppgraderas till fordonsbränsle för stadsbussarna och resterna från rötningen används som gödsel till grödor
Naturvårdsverket satsar nu på lokala klimatinvesteringar, genom Klimatklivet som en del av statsbudgeten. Sedan 2015 har över en miljard kronor delats ut i stöd till lokala klimatinvesteringar, och fram till år 2020 kommer ytterligare 700 miljoner kronor per år att fördelas. Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom till exempel transport, livsmedel, bostad, stadsbyggnad och energi.
Alla förutom privatpersoner kan söka medel genom Klimatklivet, till exempel kommuner, företag, landsting, organisationer och stiftelser.
Mer information
Vad kan du göra själv?
Du själv kan bidra till att begränsa miljöpåverkan från trafiken genom att välja annat sätt att resa än med bilen eller spara in på resan. Bränslesnåla bilar och mindre miljöbelastande bränslen samt ett sparsamt körsätt minskar miljöpåverkan vid bilresor.
Podcast om klimatsmarta vardagsresor
Vill du minska din klimatpåverkan och behöver kontreta tips kan lyssna på Naturvårdsverkets podd Prat om klimat. Ett av avsnitten handlar om de korta vardagsresorna - med och utan bil. Vi får följa föräldrar och barn i en vandrande skolbuss, vi testar tekniken i en elbil och vi hör hur några personer från Tolg utanför Växjö gjort en app för att kunna samåka.
Vilka möjligheter finns att minska klimatutsläppen från ditt vardagsresande?
- Naturvårdsverkets Per Wollin ger tips och exempel.
- Från Avesta berättar Magnus Hellstrand vad en energi- och klimatrådgivare gör.