För att bygga upp ett långsiktigt hållbart transportsystem i Sverige räcker det inte med bättre teknik och energieffektivisering. Vi måste också ändra vårt beteende och samhällsplanera smartare, för att på kort och lång sikt minska transporternas negativa miljö- och hälsopåverkan.
Fossila bränslen påverkar klimatet
Förbränning av fossila bränslen står för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Utsläppen av växthusgaser leder till en förstärkning av växthuseffekten vilket gör att klimatet förändras och att jordens medeltemperatur stiger.
Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
För att minska transportsektorns klimatpåverkan måste fordonen bli mer energieffektiva och andelen fordon som drivs med förnybara bränslen öka.Detta kommer enligt forskning och utredningar dock inte att vara tillräckligt. Trafiken behöver också minska och fler behöver välja alternativ till bil- och flygresor respektive lastbilstransporter.
Utsläpp från transporter orsakar försurning
De ämnen som främst påverkar försurning är svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Utsläppen uppstår bland annat vid förbränning av fossila bränslen för transporter.
En stor del av det sura nedfall som drabbar Sverige kommer från internationell sjöfart, som fortfarande använder oljor med hög svavelhalt och som dessutom har dålig kväverening.
Försurning av mark och vattendrag kan orsaka omfattande skador på vattenlevande växter och djur. Även människors hälsa kan påverkas genom försurat dricksvatten.
Biltrafik och sjöfart påverkar sjöar och hav
Övergödning orsakas främst av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Merparten av kväveoxidutsläppen kommer från trafiken, där biltrafiken och sjöfarten är de huvudsakliga källorna.
Kvävenedfall påverkar vegetationen både på land och i vattnet. Övergödning av sjöar och hav kan resultera i algblomning, vilket i värsta fall leder till syrgasbrist och fiskdöd.
Artsammansättningen både på land och i vattnet förändras då arter som trivs i kväverik miljö breder ut sig på andra arters bekostnad.
Trafikbuller irriterar och stör
Trafik och trafikinfrastruktur är de i särklass största orsakerna till förekomsten av buller.
Buller beskrivs som oönskat ljud som irriterar och stör oss människor i vårt vardagliga liv. I Sverige exponeras cirka två miljoner människor för trafikbuller högre än 55 dBA utomhus vid bostaden, vilket överstiger riksdagens gränsvärde för buller vid bostaden.
Buller kan ge allvarliga hälsoeffekter och kan i längden leda till ökad trötthet, nedsatt koncentration och sämre prestationsförmåga.
Slitage på vägar och bilar förorenar luften
I svenska tätorter är luftföroreningar ett stort hälsoproblem. Den dominerande källan till höga halter av grova partiklar är trafiken. Partiklarna kommer från slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand.
Partiklar i utomhusluften har visats vara skadliga för människors hälsa. De bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar som försämrar lungfunktionen och kan påverka lungornas normala utveckling.
Trafikleder skapar barriärer och påverkar landskapen
Dagens samhälle medför ofta att trafikleder blir barriärer mellan olika stadsdelar, som gör det svårt att gå eller cykla till skolan, affären och arbetet. Om det inte finns något alternativ väljer många att ta bilen även för korta sträcker, för att exempelvis skjutsa barnen till skolan.
Transportinfrastruktur har också en påverkan på förutsättningarna för bevarande av biologisk mångfald och för främjande av ekosystemtjänster. Transportinfrastruktur leder till intrång, barriärer och fragmentering i naturmiljön, vilket motverkar målen om en fungerande grön infrastruktur.
För att begränsa miljöeffekterna av transportsektorn måste utbyggnaden av ny trafikinfrastruktur föregås av omsorgsfull planering och ges en miljöanpassad utformning som också gör det enklare att välja mer miljövänliga färdmedel.