Trafiken påverkar naturen genom utsläpp av försurande, gödande och ozonbildande ämnen. Trafikens utsläpp av föroreningar skadar också människors hälsa.
Trafiken påverkar klimatet
Förbränning av fossila bränslen står för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Utsläppen av växthusgaser leder till en förstärkning av växthuseffekten vilket gör att klimatet förändras och att jordens medeltemperatur stiger.
Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Flygets klimatpåverkan är stor och ökande. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Nya beräkningar bekräftar att vårt internationella flygande svarar för lika stora utsläpp som all bilkörning i Sverige.
De klimatpåverkande utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskade mellan 2007 och 2012. Men de senaste åren har dessa utsläpp inte längre minskat utan har varit nästan oförändrade. Detta trendbrott förklaras av att minskningen av utsläppen från personbilar och lätta lastbilar har avstannat. Den energieffektivisering och övergång till biodrivmedel som sker räcker inte till för att motverka effekten av att mängden trafik ökar.
Detta innebär att utsläppen av koldioxid från nya bilar som säljs i Sverige minskar, men inte tillräckligt snabbt.
2018 bröts trenden med långsamt minskande klimatpåverkande utsläpp från vägtrafiken, och ökade med preliminärt 0,5 procent beroende på ökad lastbilstrafik. Den energieffektivisering som skedde av personbilsflottan räckte inte för att kompensera för den ökade trafiken och inte heller biodrivmedlen kunde hjälpa till då andelen av dessa inte fortsatte att öka som under tidigare år. Jämfört med 2010 har vägtrafikens klimatpåverkande utsläpp minskat med ca 18 procent. För att nå klimatmålet om att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 70 procent behöver utsläppen fortsättningsvis minska med 8 procent per år, varje år, fram till 2030.
De klimatpåverkande utsläppen från tunga fordon minskar sedan några år, efter två decennier av ökande utsläpp.
För att minska transportsektorns klimatpåverkan behöver fordonen bli mer energieffektiva och andelen fordon som drivs med förnybara bränslen öka. Äldre bilar och lastbilar står för betydligt högre klimatpåverkande utsläpp. Utvecklingen av energieffektivare bilar kommer att minska utsläppen allt eftersom de äldre bilarna skrotas och Sveriges bilpark förnyas. Detta kommer enligt forskning och utredningar dock inte att vara tillräckligt. Trafiken behöver också minska och fler behöver välja alternativ till bil- och flygresor respektive lastbilstransporter.
Luftföroreningar påverkar vår hälsa
I svenska städer och tätorter är luftföroreningar ett stort hälsoproblem. Partiklar och kolväten är giftiga för människor och djur. Partiklar i utomhusluften bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar som försämrar lungfunktionen och kan påverka lungornas normala utveckling.
Vid ofullständig förbränning av fossila bränslen bildas partiklar och kolväten. Den dominerande källan till höga halter av grova partiklar är trafiken. Det är främst slitage från vägbeläggning som rivs upp av bildäck, partiklar som rivs loss från bildäck samt vägdamm som står för de förhöjda halterna. En ökad användning av dubbdäck på bilar i våra största städer bidrar också. Utsläpp av tungmetaller och lättflyktiga organiska ämnen orsakas av bilars bromsbeläggning.
Barn är särskilt utsatta för luftföroreningar. Du kan läsa mer om det i rapporten Luft & miljö 2017 Barns hälsa.
Trafikens utsläpp orsakar försurning
De ämnen som främst påverkar försurning är svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Utsläppen uppstår bland annat vid förbränning av fossila bränslen för transporter. En stor del av det sura nedfall som drabbar Sverige kommer från internationell sjöfart, som fortfarande använder oljor med hög svavelhalt och som dessutom har dålig kväverening.
Försurning av mark och vattendrag kan orsaka omfattande skador på vattenlevande växter och djur. Även människors hälsa kan påverkas genom försurat dricksvatten.
Biltrafik och sjöfart påverkar sjöar och hav
Övergödning orsakas främst av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Merparten av kväveoxidutsläppen kommer från trafiken, där biltrafiken och sjöfarten är de huvudsakliga källorna.
Kvävenedfall påverkar vegetationen både på land och i vattnet. Övergödning av sjöar och hav kan resultera i algblomning, vilket i värsta fall leder till syrgasbrist och fiskdöd.
Artsammansättningen både på land och i vattnet förändras då arter som trivs i kväverik miljö breder ut sig på andra arters bekostnad.
Trafikbuller skadar människors hälsa
Trafik och trafikinfrastruktur är de i särklass största orsakerna till förekomsten av buller.
Buller beskrivs som oönskat ljud som irriterar och stör oss människor i vårt vardagliga liv. I Sverige exponeras cirka två miljoner människor för trafikbuller högre än 55 dBA utomhus vid bostaden, vilket överstiger riksdagens gränsvärde för buller vid bostaden.
Buller kan ge allvarliga hälsoeffekter och kan i längden leda till ökad trötthet, nedsatt koncentration och sämre prestationsförmåga.
Trafikleder skapar barriärer och påverkar landskapen
Transportinfrastruktur som vägar, järnvägar och flygplatser blir barriärer för både människor och i naturen.
I dagens städer är trafikleder ofta barriärer mellan olika stadsdelar och kan vara ett hinder för dem som vill gå och cykla säkert och tryggt mellan bostad, skola och arbete. Det leder till att fler väljer bilen för att resa korta sträckor, för att exempelvis skjutsa barnen till skolan.
Biltrafik kräver stora ytor inte bara när de används utan inte minst för parkeringsplatser – vid hemmet, skolan, arbetet, affären osv. Men i genomsnitt sitter bara 1,5 personer i varje personbil i våra städer.
I städer används så mycket som 20-30 procent av markytan till biltrafik.
Transportinfrastrukturen påverkar förutsättningarna för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Transportinfrastrukturen är vitt förgrenad över i stort sett hela landet och påverkar miljön i ett område som är mycket större än sin yta. Som exempel kan nämnas att cirka 70 procent av Sveriges yta har påverkats av transportinfrastrukturen så att antalet däggdjur riskerar att ha halverats. Motsvarande för fåglar är cirka 30 procent av Sveriges yta. Infrastrukturen och dess trafik leder till störningar, intrång, barriärer och fragmentering i naturmiljön, och motverkar målen om en fungerande grön infrastruktur.
Stora mängder vilda djur dör eller skadas varje år i trafiken.
I anslutning till infrastrukturen finns också livsmiljöer som har stor betydelse för den biologiska mångfalden och för arters möjligheter att sprida sig i landskapet.
Mer om hur transporternas miljöpåverkan kan minska