En produkt av återvunnen plastråvara har cirka en tredjedel så stor klimatpåverkan som samma produkt gjord av nytillverkad fossil plast, om produkten efter användning går till förbränning. Klimatnyttan för en produkt av återvunnen plast beror av andelen återvunnen råvara i plasten, liksom av den totala mängden material som används i produkten.
Miljöeffekter av att välja biobaserad plast
Även byte till biobaserad plast och andra alternativa material som kartong kan bidra till minskad klimatpåverkan. Klimatnyttan ur ett livscykelperspektiv varierar för olika biobaserade plasttyper, produktens livslängd, om plasten går till förbränning eller materialåtervinning, eventuella skillnader i vikt mellan de produkter som jämförs och inte minst andel biobaserad plast i relation till fossil råvara i produkten.
Jämförelser mellan biobaserad och fossil plast beskrivs exempelvis i rapporterna:
Miljöeffekter av att välja nedbrytbar plast – när är detta en fördel?
Vissa plaster kallas för nedbrytbara eller komposterbara. Det innebär att de bryts ner vid vissa förutsättningar exempelvis vid storskalig, industriell kompostering. Exempel på biobaserad nedbrytbar plast är PLA, CPLA, (polylactic acid), PHA (polyhydroxy alkanoater), PSM plast (Plastarch Material) eller TPS (termoplastisk stärkelse).
De flesta nedbrytbara plaster bryts ner långsamt i naturen och orsakar under tiden samma problem som vanlig plast. Utredningen ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning” konstaterade att nedbrytbar plast inte kan ses som en lösning på problemen med nedskräpning, detta gäller inte minst plasten i haven. Nedbrytbara plaster kan heller inte ingå i dagens materialåtervinningsflöden.
”Nedbrytbar” betyder ofta att plasten bryts ner i en industriell kompost. Den ”nedbrytbara” plasten lämpar sig därmed inte i insamlingen av matavfall eftersom förhållandena skiljer sig åt mellan en kompost- och en rötningsprocess som i Sverige är det vanliga för matavfall. I Sverige finns få anläggningar för industriell kompostering av matavfall och trenden är att industriell kompostering minskar till förmån för rötning.
Nedbrytbar plast har stora fördelar i vissa tillämpningar. Det kan exempelvis handla om medicinkapslar som bryts ner i takt med att rätt dos medicin frigörs för behandling av vissa cancerformer eller suturtråd som inte behöver avlägsnas då såret läkt. I andra tillämpningar, där förhållandena inte är de rätta för att den aktuella plasten ska brytas ner, saknar nedbrytbarheten nytta. Det är därför viktigt att se till förutsättningar under hela plastens livscykel och jämföra dessa med förutsättningarna för nedbrytning av den aktuella plasten för att bedöma om nedbrytbar plast är en fördel i den aktuella tillämpningen eller inte.
Återvinningsbarhet Att se till att använda material som kan återvinnas gör att vi bidrar till att skapa cirkulära flöden. Detta förutsatt att materialet samlas in för materialåtervinning. Det gäller alltså inte exempelvis produkter som efter användning räknas som riskavfall.
Materialåtervinningsbarhet beror bland annat av:
Material
Val av material påverkar möjligheten till återvinning. Exempelvis lämpar sig nitril som är vanligt i handskar, den största gruppen engångsprodukter inom vården, inte för materialåtervinning. Det vanligaste plastmaterialet polyeten är däremot efterfrågat av aktörer som använder återvunnen plast. Laminat är ett flerskiktsmaterial och kan bestå av flera skikt av olika sorters plast. De förpackningar som består av olika materialtyper som inte kan separeras ska undvikas om man vill främja materialåtervinning.Kontamination. Allt för kontaminerat material kan inte återvinnas. Metoder för behandling av kontaminerat material har testats, och befintlig klassning av smittförande avfall skulle teoretiskt kunna användas för att avgöra vilket material som kan återvinnas och ej. Genomförda projekt för ökad återvinning av plast från vården har fokuserat på synbart rena produkter och förpackningar.
Design
Hur produkten ser ut påverkar möjligheten till återvinning. Förutom val av material i förpackningen påverkar också färg, fyllmedel, barriärskikt, material i etiketter och korkar, tryck, typ av lim och andra tillsatser återvinningsbarheten.