Trots att återvunnen plast har ett betydligt lägre koldioxidavtryck än nytt plastmaterial, är det endast en liten del av alla plastprodukter som materialåtervinns efter användning och blir till nya produkter. Under 2017 uppstod i Sverige 1,6 miljoner ton plastavfall, av det gick 134 000 ton till materialåtervinning.
Istället går det mesta av den plasten vi använder till energiåtervinning. Förutom att det är resursslöseri, bidrar det till Sveriges utsläpp av växthusgaser och försvårar möjligheten att nå Sveriges klimatmål – inga nettoutsläpp av växthusgaser 2045.
Men genom att utforma produkter rätt vid tillverkningen kan mer plast återanvändas och slutligen materialåtervinnas. Nya produkter ska designas för att i första hand hålla så länge som möjligt, därefter för att optimera återanvändning och först i tredje hand för materialåtervinning, där plastmaterialet återvinns och används i nya plastprodukter. Redan innan en ny produkt sätts på marknaden är det viktigt att det finnas kunskap om hur produkten ska samlas in och hanteras när den använts klart. Det är också viktigt att minimera användningen av ämnen som vi inte vill sprida i miljön.
I en cirkulär ekonomi används produkterna så länge som möjligt, och därefter bör de i första hand återanvändas och när det inte är möjligt materialåtervinnas. Grunden för ett resurseffektivt samhälle handlar om att förebygga att plast och andra material ens blir avfall.