Arbete med att hantera riskerna
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska bedöma hur Sverige ska hantera riskerna med invasiva främmande arter. Det ska bland annat avgöras art för art om riskerna ska hanteras genom exempelvis reglering, informationsinsatser eller frivilliga åtaganden.
Aspekter som vägs in i bedömningarna är arternas
- effekter för biologisk mångfald
- samhällsekonomiska kostnader
- hälsoeffekter för människor och djur
Exempelvis kan aspekter som vägs in i bedömningarna handla om ekonomiska värden i form av förlorade intäkter eller arbetstillfällen. Resultatet av riskhanteringen kommer att ange vilka prioriteringar och åtgärder som blir aktuella för invasiva främmande arter med risk för introduktion eller spridning i Sverige.
Bedömningarna kommer att göras i samråd med andra myndigheter och berörda aktörer. Arbetet med riskhanteringen inleds våren 2019.
Först har arter som kan bli invasiva i Sverige identifierats och riskklassificerats. Det arbetet har ArtDatabanken genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Screening – vilka främmande arter är invasiva eller riskerar att bli invasiva i Sverige?
I ett första steg har ArtDatabanken genomfört en så kallad screening, en översiktlig genomgång av potentiella invasiva främmande arter i Sverige. Enligt en vetenskaplig metod har de främmande arter som redan är eller kan bli invasiva skiljts ut från de främmande arter som inte bedöms kunna få negativa effekter för inhemsk biologisk mångfald, nu eller i framtiden. Arbetet har omfattats av arter som redan finns i landet, men även de som kan förväntas komma hit, så kallade dörrknackararter. Även de arter som hör till unionslistan har hanterats inom ramen för hela riskklassificeringsprojektet.
Riskklassificering – vilka främmande arter utgör störst risk?
I steg två riskklassificerades de invasiva och potentiellt invasiva främmande arter som identifierats i screeningprocessen. ArtDatabankens experter har klassificerat arterna enligt en vetenskaplig metod som ger en uppfattning om vilka arter som kan komma att utgöra en risk för inhemsk biologisk mångfald. Metoden är utarbetad och använd sedan 2012 av norska Artsdatabanken.
ArtDatabanken inledde arbetet med riskklassificeringen hösten 2017. Resultatet publicerades i rapporten ”Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista”, den 21 januari 2019 och kan laddas ner här:
Framtagande av en nationell förteckning
EU-förordningen ger möjlighet att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter. Listan med riskklassificerade arter utgör inte en nationell förteckning utan är en lista som kommer att vara en del av underlaget för
- beslut om en nationell förteckning över invasiva främmande arter
- åtgärder för att hantera riskerna
- uppföljningen av de nationella miljömålen