Åtgärdsprogrammet för humlepälsbi har hjälpt till att kraftigt öka antalet bin i Simrishamn i Skåne mellan 2014 och 2019. Humlepälsbiet har varit akut hotat, men efter åtgärdsprogrammet väntas arten kunna klassas om från ”akut hotad” till ”starkt hotad” i den svenska rödlistan. Åtgärderna har främst varit information till husägare och allmänhet, att sätta ut bihotell där honorna kan bygga bo för sina larver. Programmet har drivits av länsstyrelsen i Skåne med stöd av Naturvårdsverket. Även Simrishamns kommun har bistått med värdefull hjälp.

Ökning från 150 till 730 humlepälsbin
Om man räknar honor som bygger bo är bedömningen att populationen har ökat från omkring 150 reproducerande bin 2014, till 600 år 2018. Det är bättre än målet, som var 250 individer 2018. Efter att första programperioden, som tog slut 2018, förlängdes åtgärdsprogrammet och efter år 2019 är uppskattningen att det finns ungefär 730 bin.

Brist på naturliga boplatser
Humlepälsbiet är precis som namnet antyder, ett bi som är väldigt humlelikt, med robust kropp och lite ”lurvigt” utseende. Humlepälsbin finns bara i Simrishamn, närmare bestämt i byarna Brantevik och Skillinge. Humlepälsbiets naturliga boplatser är erosionsbranter där vattnet slingrar sig långsamt och skapar varma lerbranter där honorna kan bygga bo för sina larver. Men i takt med att vattendrag har rätats ut eller reglerats finns nästan inga sådana miljöer kvar i landskapet. Istället har humlepälsbin bosatt sig i äldre hus, typiskt sett korsvirkeshus och fasadtegelhus där de bygger sina bon i lerstenarna mellan ytterfasaden och innerväggen. Eftersom många av dessa fasader renoveras med nya material, har humlepälsbiet börjat förlora även dessa boplatser.
Ofta är de hotade arterna trängda av allt annat vi gör i naturen, till den gräns där de nätt och jämnt överlever. Många som bor i lämpliga hus är intresserade av att renovera på ett sätt som gör att bina kan bo där. Jag är överraskad av människors positiva inställning, vilket inte alltid är fallet när det gäller hotade arter.
Måns Bruun, länsstyrelsen i Skåne
Stort gensvar bland husägare och allmänhet
En viktig framgångsfaktor har varit att informera husägare som har humlepälsbin i sina fasader om att de har något väldigt sällsynt hos sig. Det har gjort många husägare engagerade i att vilja renovera sina fasader med bivänliga material som gör att humlepälsbina kan fortsätta bo där. Programmet har även innehållit satsningar på information till markägare och allmänhet, bland annat en workshop 2018 med bland annat husägare och bygghantverkare om traditionellt byggande och humlepälsbiets behov. En annan åtgärd har varit att bygga mindre bihotell gjorda av lerstenar, som kan hängas på väggen eller ställas i trädgården.

Gensvaret har överlag varit väldigt positivt och både husägare och andra invånare i trakten har velat hjälpa till. Flera privatpersoner har kontaktat länsstyrelsen och frågat efter bihotell att ställa i trädgården eller på väggen. Två större fristående bihotell har också byggts i Brantevik och vid Hylkan gård i Skillinge.
Varför är humlepälsbiet viktigt?
Sverige har omkring 300 olika arter av vildbin, så varför är det viktigt att just humlepälsbiet överlever? En viktig anledning är att många vilda pollinerande insekter är hotade, bland annat på grund av klimatförändringar och minskad tillgång till blommande ängsmarker. Då arter är känsliga för olika påverkan, är det viktigt att behålla en biologisk mångfald för att inte vara beroende av ett fåtal pollinatörer. Ju större mångfald, desto större sannolikhet att det kommer att finnas pollinerande insekter även i framtiden. Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlad gröda får hjälp med sin frösättning av pollinatörer. Pollineringen bidrar till vår livsmedelsförsörjning genom ökad skörd av frukt, bär, frön, vissa grönsaker och många andra grödor. Men vi får även berikande upplevelser i naturen, exempelvis naturstudier, biodling, hobbyodling och bärplockning.
Fortsatt arbete för att nå det långsiktiga målet
Även om resultatet är över förväntan, krävs ett fortsatt arbete för att humlepälsbina ska kunna bli ännu fler. Framför allt behövs fler möjliga boplatser och fortsatta informationsinsatser. Planer finns på en bibostad i lersten vid Hörjelgården på Österlen, och att flytta dit stenar där det redan bor bin, för att få dem att etablera sig där.