År 2016 startade Naturvårdsverket tjänsten lavinprognoser.se, där alla kan gå in och hitta information och prognoser om var och när det råder lavinfara. Målet med lavinprognoserna är att förebygga olyckor och tillbud, bidra till tryggare fjällupplevelser och öka kunskapen om laviner och lavinfara. Lavinprognoserna uppdateras varje dag, från slutet av december till början av maj. Tjänsten har fått mycket uppmärksamhet och användningen har ökat varje år sedan lanseringen.
Ett nytt prognosområde 2019
Naturvårdsverkets lavinprognoser omfattar numera sex fjällområden inklusive Södra Lapplandsfjällen (Kittelfjäll och Borgafjäll) som tillkom 2019. Fler områden kan tillkomma i framtiden, och det kan bli aktuellt att utöka de befintliga områdena. Lavinprognoserna ska täcka områden med ett frekvent friluftsliv.
Så går det till att ta fram lavinprognoser
- Lokala observatörer gör fältturer och tittar efter spår av laviner, testar snötäckets stabilitet, letar efter tecken på svagheter i snön och följer fjällvädret. Allt för att få svar på frågorna: Hur lavinfarligt är det just nu? Var finns de farligaste platserna?
- De sammanställer observationerna till en beskrivning av lavinfaran just nu – en nulägesbedömning.
- Hur lavinfaran förändras styrs av vädret. Prognostjänstens "lavinprognosskribenter" tar hjälp av detaljerade väderprognoser för att göra prognoser för lavinfaran de närmaste dagarna.
- Prognosen publiceras tidig kväll och ger råd för att känna igen och undvika lavinfarliga platser. Prognosen är anpassad för de närmaste dagarna och det område man befinner sig i.
Kunskapen växer stadigt
För att bedöma lavinfara krävs att man noggrant följer snö- och väderförhållanden och registrerar lavinaktivitet. Förhållandena i fjällen följs numera på ett sätt som inte gjorts förut i Sverige, med noggrannare väderobservationer och så kallade snöobservationer1. Det gör att kunskapen växer allt mer. Lavinprognostjänsten gör egna dagliga observationer och samlar och strukturerar också observationer som görs av andra. Vintern 2019–20 registrerade lavinprognostjänsten:
- 1 584 laviner
- 824 snöprofiler och tester av snöns stabilitet
- 3 684 väderobservationer
Lavinprognoser är extra viktiga för dem som rör sig i brant terräng och den gruppen har vuxit. Men människor som ofta rör sig på lavinfarliga platser behöver djupare kunskap för att minska riskerna. Vi jobbar därför även med att kvalitetssäkra svenska lavinkurser genom Svelav, Sveriges lavinutbildningar, som erbjuder utbildningar för både yrkesverksamma och fritidsutövare.
Petter Palmgren, Naturvårdsverket
Nya metoder – laviner kan ses från rymden
Var och när det går laviner är bland den viktigaste informationen för att bedöma lavinfara och det behövs bra metoder för att följa det. Lavinaktiviteten dokumenteras traditionellt framför allt genom fältarbete. Det har många fördelar, men också nackdelar, som att det inte går att se laviner på natten och när det är snöstorm. Vintern 2019–20 provades den nya metoden att spåra lavinkäglor genom att analysera radarbilder från satelliter. Med hjälp av dem går det att följa laviner över stora områden och på platser och tider då få eller inga människor rör sig där.
Läs mer om lavinprognoser på lavinprognoser.se
1 Ett schakt i snön där observatören undersöker snötäckets indelning i olika snölager. Snötäckets stabilitet, hållfasthet och benägenhet att orsaka laviner testas i olika stabilitetstester.