Kanske tänker vi inte på en vägkant eller ett flygfält som värdefull natur men de är infrastrukturmiljöer som med rätt skötsel kan erbjuda livsmiljöer för hotade arter. Våra landskap innehåller många sådana gräsmarker, till exempel kraftledningsgator, banvallar, skidbackar, motorbanor, golfbanor och skjutfält. Med rätt åtgärder kan markerna gynna biologisk mångfald och bidra till ekosystemtjänster, till exempel pollinering. De som äger eller brukar dessa miljöer har därför en viktig roll.
En del av miljöerna är redan idag bra livsmiljöer tack vare att markägare sköter dem på ett sätt som gynnar hotade och sällsynta arter. Artrika vägkanter utpekade av Trafikverket och Svenska kraftnäts artrika marker är ett par exempel, men fler miljöer kan med rätt åtgärder gynna fler arter.
Utan stödet i samverkansgruppen skulle vi inte kommit så långt som vi nu kommit, det är oerhört värdefullt för Svenska kraftnäts biologiska mångfaldsarbete.
Jan-Erik Bjermkvist, Svenska kraftnät
Gott komplement för en fungerande grön infrastruktur
En anledning till att många av odlingslandskapets arter är hotade är igenväxningen och att slåtter- och betesmarkerna minskar. Infrastrukturmiljöerna kan inte ersätta dessa men kan fungera som ett komplement. Eftersom de är utspridda i landskapet kan de även knyta samman återstående gräsmarker i odlingslandskapet och på så sätt bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Samverkan engagerar landskapets olika aktörer
Som en del i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, ÅGP, driver Artdatabanken samverkansgruppen på uppdrag av Naturvårdsverket tillsammans med Jordbruksverket. Syftet är att få fler aktörer att göra naturvårdsåtgärder i infrastrukturmiljöer. En styrka med gruppen är de synergieffetkter man får genom att arbeta tillsammans. Varje organisation behöver inte uppfinna hjulet, utan kan ta del av andras erfarenheter och metoder för att gynna den biologiska mångfalden. Eftersom skötseln och ansvaret för de olika infrastrukturmiljöerna är spridda på många aktörer, sektorer och nivåer (nationellt, regionalt och lokalt) krävs mycket samverkan för att kunna åstadkomma rätt typ av skötselåtgärder på rätt plats.
Samverkansgruppen startade 2009. Trafikverket och Svenska kraftnät är ett par aktörer som varit med från starten. Under åren som gått har allt fler aktörer tillkommit och engagerat sig, från Svenska Golfförbundet till fler el- och kraftbolag. 
Nya aktiviteter och goda resultat 2018
Under 2018 tog arbetet ett steg framåt genom flera projekt och aktiviteter. Bland annat höll samverkansgruppen en workshop på Flora- och faunavårdskonferensen för att berätta om hur gruppen arbetar idag och för att visa möjligheterna med att arbeta med biologisk mångfald i infrastrukturmiljöer.
Ett bra exempel på samverkan är ett projekt i Roslagen och ett projekt i Region Syd, där flera aktörer samarbetar med länsstyrelserna kring planer och åtgärder för infrastrukturens gräsmarker, bland annat med att bekämpa invasiva främmande arter, bränna, justera slåttertidpunkt och att skapa sandblottor.
Värt att poängtera är att det sker allt mer samverkan i infrastrukturmiljöerna runt om i landet som inte har med samverkansgruppen för infrastrukturens gräsmarker att göra.
Så fungerar samverkansgruppen
Samverkansgruppen drivs av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket tillsammans med Jordbruksverket. I den tvärsektoriella gruppen deltar ett stort antal aktörer förutom Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Artdatabanken: Länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län, el- och kraftbolagen Ellevio, Eon, Skellefteå Kraft, Vattenfall Eldistribution samt Svenska kraftnät, Svenska Golfförbundet, STERF (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation), Trafikverket, Swedavia Airports och Triekol (Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi).
Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP)
ÅGP-arbetet syftar till att nå gynnsam bevarandestatus för de arter och livsmiljöer som är särskilt hotade eller som fungerar som paraplyarter. Grundtanken är "rätt åtgärd på rätt plats i landskapet". Arbetssättet att utgå från arter länkar samman mål, miljötillstånd, kunskap om hot och behov, åtgärd och effekt, och har stor betydelse för miljöns status på biotop- och landskapsnivå, och den genetiska nivån. Inom naturvårdsområdet finns omkring 130 åtgärdsprogram och arbetet med gräsmarksbiotoper i infrastrukturmiljön berör flera av dem.