Naturvårdsverket har genom åren finansierat ett antal forskningsprogram med fokus på luftfrågor som stöd till vårt arbete med att utveckla och genomföra miljöpolitiken inom luftvårdsområdet. Kopplingen mellan forskning och arbetet med internationell luftvård har alltid varit särskilt tydlig och har också till stor del gjort det möjligt för Sverige att driva sina frågor framåt på ett framgångsrikt sätt.
Pågående forskningsprogram
SCAC (2013-2020), Swedish Clean Air and Climate Research Program
SCAC är inriktat på att ta fram ny och förbättrad kunskap till stöd för internationellt och nationellt åtgärdsarbete kring luftföroreningar och klimat. Forskningen är fokuserad på exponering och hälsoeffekter, effekter på ekosystem, klimateffekter från så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP), synergier och konflikter för luftförorenings- och klimatåtgärder inbegripet SLCP, samt robusta system och processer för utsläppsprognoser och scenarier. En viktig uppgift är att anpassa den vetenskapliga kunskapen till indikatorer som är användbara i modeller och metoder för att utvärdera och bedöma kostnadseffektiviteten hos olika åtgärdsalternativ. SCAC är en fristående fortsättning på forskningsprogrammet SCARP.
Avslutade forskningsprogram
CLEO (2010-2015), Climate and the Environmental Objectives
Övergripande syfte för programmet var att ge vetenskapligt underlag om hur klimatförändringen påverkar våra möjligheter att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Programmet var avgränsat mot de miljökvalitetsmål som påverkas av långväga transporterade luftföroreningar – Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och till viss del Giftfri miljö. CLEO bedrev sin forskning genom fältexperiment, utvärdering av mätdata, modellutveckling, modelltillämpning samt utvärdering av våra möjligheter att nå miljömålen under olika framtidsscenarier, med hänsyn till synergier och konflikter mellan åtgärdsstrategier för luft och klimat.
SCARP (2006-2012), Swedish Clean Air Research Program
Fokus för programmet låg på luftvårdsforskning för tillämpning inom internationellt luftvårdsarbete och det nationella miljömålsarbetet. Inriktningen var hälsoeffekter, partiklars ursprung, spridning och omvandling i atmosfären, ekosystemeffekter av kväve samt beslutstödsmodeller.
Slutrapporten redovisar bland annat luftföroreningars påverkan på hälsa och ekosystem. Programmets resultat har haft stor betydelse för Sveriges agerande inom EU samt FN:s luftvårdskonvention.
SNAP (2001-2006), Swedish National Air Pollution and Health Effects Program
Programmets övergripande syftet var att undersöka biologiska mekanismer bakom sambanden mellan exponering för luftföroreningar och olika hälsoeffekter. Bakgrunden till det föreslagna forskningsprogrammet var den ökande medvetenheten om att luftföroreningar är ett viktigt folkhälsoproblem också i länder och regioner som har relativt låga halter.
Resultaten av programmet har använts vid kvantitativa riskbedömningar för luftföroreningar och haft stor betydelse för utvecklingen av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Programmet bidrog även till ett förbättrat samarbete mellan olika forskargrupper inom luftområdet och har ökat samverkan mellan svenska forskare, olika myndigheter och industrin.
ASTA (1999-2007), Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar
Programmets ändamål var inriktad mot att stödja nationellt och internationellt luftvårdsarbete. Huvudområden var försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem, effekter av marknära ozon på vegetation, samt långväga transport av partiklar. Andra mål var att stärka och för framtiden säkra svensk kompetens som kan användas inom det internationella förhandlingsarbetet, samt att uppnå bättre förståelse för samspelet mellan vetenskap och politik.
ASTA har bidragit till utvecklingen av miljöövervakningssystem och spridningsmodellering för luftföroreningar, samt bidragit till att ekosystemeffekter på grund av försurande och övergödande nedfall omfattas av det internationella luftvårdsarbetet. Sveriges förhandlare i EU:s och FN:s luftvårdsorgan har haft stor nytta av resultaten från ASTA inom dess pågående arbete.
Programmet finansierades av MISTRA. Naturvårdsverket var central mottagare av resultaten och var representerad i programstyrelsen.