Det ökade globala behovet av textilt råvarumaterial medför många miljöutmaningar och risk för en bristande framtida råvaruförsörjning.
Över 90 procent av all klimatpåverkan från textilkonsumtionen i Sverige är i dagsläget kopplat till inköp av nyproducerade varor. Eftersom all textilproduktionen kräver resurser av vatten, kemikalier och energi, är återvinning av fibrer inte lösningen för att minska klimat- och miljöpåverkan. För återvinningsprocessen från fiber till ny fiber, kräver också energi och kemikalier som kan påverka miljö och klimat negativt. Återvunnen fiber minskar en produkts totala klimatpåverkan med mellan 5 och 10 procent jämfört med att använda jungfrulig fiber.
Nya affärsmodeller behövs för att nå hållbarhetsmålen
För att nå de globala hållbarhetsmålen behövs en utveckling av nya hållbara och cirkulära affärsmodeller som bygger på att hyra, dela varor och att återanvända hela kläder genom till exempel ökad second handförsäljning.
Genom att skapa plagg som är utvecklade för att hålla länge, till exempel genom tidlös design och hög kvalitet eller genom att kunna lagas eller uppdateras på nya sätt, så uppstår nya affärsmöjligheter till tjänster som förlänger plaggets livslängd vilka också kan skapa ekonomisk tillväxt.
Den europeiska gröna given och textilier
Den europeiska gröna given som omfattar textilsektorn, är en tillväxtstrategi och färdplan med åtgärder som ska främja effektivt resursutnyttjande genom att ställa om till en cirkulär ekonomi och hejda klimatförändringarna, återta förlorad biologisk mångfald och minska föroreningarna. I den gröna given står det att den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska främja nya affärsmodeller och innehålla åtgärder för att uppmuntra företagen att erbjuda och göra det möjligt för konsumenterna att välja återanvändbara, hållbara och reparerbara produkter. Nya affärsmodeller som bygger på att hyra och dela varor och tjänster lyfts upp som viktiga, förutsatt att de är verkligt hållbara och håller rimliga priser.
EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi och textilier
Enligt den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska kommissionen föreslå en omfattande EU-strategi för textilier för att bland annat ta itu med problemet med så kallad fast fashion och driva fram nya affärsmodeller. Strategin ska skapa incitament och stöd för utvecklingen av "produkter som tjänster", cirkulära material och produktionsprocesser samt öka transparensen genom internationellt samarbete.
I januari 2021 presenterades en färdplan mot den textilstrategi som Europeiska kommissionen planerar att publicera i slutet av 2021, där det bland annat nämns att nya affärsmodeller och beteendeförändring är speciellt viktiga att fokusera på.
Sveriges strategi för cirkulär ekonomi
2020 antog Sverige en strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut inriktningen för det arbete som behöver göras för att ställa om till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller, samt giftfria och cirkulära materialkretslopp. Strategin har en vision om ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Målet är att: Omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030. Strategin har fyra fokusområden:
- Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign.
- Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster.
- Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp.
- Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.
Strategin lyfter även sex prioriterade materialströmmar och textil är en av dem
Sveriges första handlingsplan för omställning utifrån cirkulär ekonomi
I januari 2021 publicerades en handlingsplan utifrån den svenska strategin för cirkulär ekonomi och de fyra fokusområdena. Handlingsplanen som omfattar mer än hundra åtgärder ska inte ses som hela lösningen, men den är ett steg på vägen.
Fokusområdet hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster inriktas bland annat på att se över hur en delningsekonomi med cirkulära affärsmodeller som syftar till en ökad livslängd, återanvändbarhet och reparerbarhet hos produkter kan främjas, samtidigt som konsumenternas intressen tillgodoses.
Pågående svenskt arbete för mer hållbara affärsmodeller
I Sverige pågår sedan flera år ett intensivt arbete inom textilområdet på olika nivåer för en mer hållbar textilkonsumtion som inkluderar aktörer från alla delar av värdekedjan för textil, från produktionen och konsumtionen till avfallshanteringen och för att utveckla nya affärsmodeller.
Bland annat har regeringen gett Högskolan i Borås uppdraget att etablera och leda Textile & Fashion 2030 – den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier. Plattformen ska främja hållbara affärsmodeller och förena miljönytta med affärsnytta.
Naturvårdsverkets arbete för mer hållbara affärsmodeller i textil- och modebranschen
Naturvårdsverket har genomfört informationskampanjen Textilsmart tillsammans med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen för att inspirera konsumenter till en mer medveten konsumtion och förlängd livslängd på kläder. Samtidigt arbetar Naturvårdsverket parallellt med att bidra till utvecklingen av mer hållbara affärsmodeller i textil- och modebranschen.
Redan i redovisningen av ett tidigare regeringsuppdrag (Hållbar hantering av textil, 2016) lyfte Naturvårdsverket att mer hållbara affärsmodeller är viktigt för en stark utveckling av textil- och modeindustrin i Norden och för minskad miljöpåverkan inom branschen.
Utöver att lyfta fram vikten av utvecklingen mer hållbara affärsmodeller i slutredovisningen av Hållbar hantering av textil så har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen bildat en så kallad dialoggrupp tillsammans med en vid krets av aktörer inom textilbranschen. Syftet har varit att gruppen ska bidra till minskad miljö- och hälsopåverkan från textilbranschen i hela värdekedjan, genom ökad hållbarhet i produktionen, ökad återanvändning och materialåtervinning, samt genom nya affärsmodeller och nya samverkansformer mellan handeln och konsumenterna.
2018 fick Naturvårdsverket regeringsuppdraget om att informera konsumenter om hållbar konsumtion av textil. Delar av pengarna för det uppdraget fick också användas till bidrag för utveckling av hållbara affärsmodeller.
Våren 2018 gav Naturvårdsverket projektet Re:textile ett bidrag om tre miljoner för att skala upp sina regionala insatser till nationell nivå.
Re:textile är ett projekt inom Science Park Borås vid Högskolan i Borås som syftar till att utveckla lösningar för en hållbar mode- och textilindustri baserat på modeller för cirkulär ekonomi.
2020 beviljade Naturvårdsverket ett nytt bidrag om 400 000 kr för att förpacka projektet Re:textiles erfarenheter och slutsatser i ett ännu mer lättillgängligt format så att ännu fler aktörer inom textilbranschen ska kunna få dra nytta av slutsatser och erfarenheter från föregående projekt. Bidraget har använts för att utveckla verktyget "The circular business tool".
Re:textile III
Syftet med projektet Re:textile III (under 2018–2019) var att projektet skulle bidra till att minska resursförbrukningen och skapa möjligheter för en mer miljömässigt hållbar textil värdekedja, möjliggöra nya affärsmodeller och samtidigt visa på ekonomisk affärsmässighet i modellerna och att i förlängningen underlätta för konsumenter att välja mer hållbara alternativ. Re:textile förmedlar kunskap, rådgivning och praktisk tillämpning i samarbete med företag inom mode- och textilbranschen. Målsättningen för projektet var att hjälpa branschen med omställning genom att skapa goda exempel för att inspirera, göra ekonomiska studier kring skalbarhet och lönsamhet i cirkulära affärsmodeller.
Under 2018–2019 har Re:textile III till exempel arbetat med high-fashion re:make i syftet att möjliggöra produktionsvolymer av råmaterial, sömnadskapacitet och att testa olika tekniker för att skapa en ekonomiskt hållbar och skalbar affärsmodell.
Det har även arbetats med re-furbishment-tjänster där defekta varor, reklamationer eller returer har lagats, fräschats upp eller återställts till ursprungligt skick för att säljas på nytt. Ett tredje exempel är att Re:textile III även arbetat med olika företag för att få dem att utveckla egna cirkulära affärsmodeller som ska kunna "konkurrera ut" den nuvarande affärsmodellen.
Genom att inkludera konsumentperspektivet i satsningen F/ACT Movement har Re:textile III arbetat med ett ännu bredare systemperspektiv för att påverka textil- och modebranschen till en cirkulär transformation och mer hållbar utveckling. Under 2020 startade en ny och ännu mer vidgad omgång av F/ACT Movement där kommuner, konsumenter och näringslivet tillsammans ska bidragit till en mer hållbar konsumtion av textil. Mer information om F/ACT Movement 2020 finns via länken nedan.
The circular business tool
Under hösten/vintern har det arbetats på en guidebok och en webbaserad kurs är under utveckling tillsammans med den Nordiska Textilakademin. Målgruppen är designers, inköpare och produktutvecklare inom Textil och Mode och syftet är att främja kompetensen för cirkulär design, utifrån materialval, produktdesign och de affärsmodeller inom vilken en produkt sätts på marknaden och återanvänds i ett cirkulärt flöde. Målsättningen är att stärka företagens och den enskilda medarbetarens färdigheter och rusta dem inför ett paradigmskifte för mode- och textilbranschen i linje med den cirkulära ekonomin.
Sammanställning av befintlig kunskap om mer hållbara affärsmodeller
Naturvårdsverket har beviljat projektet QUEST ett bidrag om 4 985 702 kronor för att kartlägga och sammanställa befintlig kunskap om vilka faktorer som avgör framgång för hållbara affärsmodeller ur ett livscykelperspektiv. Viktiga aspekter är aktörer och drivkrafter samt att utifrån ett livscykelperspektiv analysera förutsättningar, variabler och brytpunkter för mildrad miljöbelastning och genomslagskraft. Knäckfrågan är om affärsmodellerna blir mer hållbara eller inte utifrån de givna förutsättningarna, framtida konsumentbeteendet och övriga drivkrafter.