Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder.
Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt.
I riksdagens beslutade budget för 2020 avsattes 1,9 miljarder kronor till investeringsstöd inom Klimatklivet och till utbyggd laddinfrastruktur. Det finns även ett anslagssparande från 2019 som följer med in i 2020. Det innebär att det totala anslaget för Klimatklivet 2020 blir 2,4 miljarder kronor och att nya ansökningar därmed kan få stöd.
Vem kan få stöd och för vad?
Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner. De som beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.
Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.
Vill du söka stöd, läs mer på sidan "För dig som vill söka stöd".
Exempel på åtgärder som fått stöd hittar du på webbplatsen sverigesmiljömål.se.
Filmen nedan visar upp några av de projekt som fått stöd från Klimatklivet. Filmen är på engelska.
På våra resultatsidor hittar du mer information om vilka resultat Klimatklivet har åstadkommit hittills.
Ansvariga myndigheter
Ansvaret för Klimatklivet är uppdelat på framför allt Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Energimyndigheten och andra statliga myndigheter bidrar i många fall med synpunkter och underlag för bedömningar inom sina respektive sakområden.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har en strategisk roll inom Klimatklivet genom att informera om stödet på regional nivå och stimulera till regionala initiativ. Länsstyrelsen ska stödja och vägleda de sökande samt informera om de regionala förutsättningar, planer, program och strategier som finns.
Genom hela processen stöttar Länsstyrelsen den sökande, från ansökan till slutredovisning. Det är länsstyrelsen som tar emot ansökningar, läges- och slutrapporter och gör en första bedömning (begär in kompletteringar och skickar ut påminnelser). Länsstyrelsen skriver också yttranden som överlämnas till Naturvårdsverket. Detta gäller dock inte icke-publika laddstationer som från och med 2018 hanteras direkt av Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket, med stöd av länsstyrelsens yttrande, bedömer ansökningar och redovisningar inom Klimatklivet. Det är Naturvårdsverket som fattar besluten och ansvarar för utbetalningar. Naturvårdsverket vägleder även länsstyrelserna i deras arbete.
Regelverk
Ansökningar till Klimatklivet bedöms och hanteras enligt den så kallade Klimatklivsförordningen. Dessutom regleras statligt stöd till företag och andra organisationer som verkar på en ekonomisk marknad av EU-bestämmelser. Läs mer om dessa regelverk på webbsidan Regler för Klimatklivet.