En fjärdedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer från industrin. Den största delen av industriutsläppen kommer från bränsleanvändning och övriga utsläpp kommer från tillverkningsprocesserna, framför allt inom järn- och cementproduktion samt viss kemiindustri. Bränsleanvändningen står för 60 procent och tillverkningsprocesserna för 40 procent av utsläppen.
Industrins oljeanvändning har minskat sedan slutet av 1990-talet, samtidigt som användningen av biobränslen och el har ökat. Detta har bidragit till att utsläppen från industrin har minskat. De största utsläppen kommer från järn- och metallindustrier, kemiindustrier, pappers- och massaindustrier samt icke-metalliska mineralindustrier. Även andra industrier, där gruvindustrin utgör en stor del, står för en betydande andel av utsläppen. En viss del av de gaser som uppstår i järn- och stålproduktion och används för el- och fjärrvärmeproduktion räknas in i utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion.
Det är framför allt pappers- och massaindustrierna som står för utsläppsminskningen. Massa- och pappersindustrierna försörjs i dag till största delen, cirka 80 procent, av biobränslen. Men även i andra industrier har oljeanvändningen sjunkit. Dessutom har möjligheten att byta ut olja mot gas i stålindustrin ökat i och med att man nu kan använda flytande naturgas.
Naturgas ger lägre utsläpp än olja och flytande naturgas har gjort det möjligt att använda naturgas utan att vara ansluten till ett gasnät. Ett skifte från olja till naturgas öppnar också upp för en övergång till biogas, men kan samtidigt leda till att industrier låser fast sig vid fossil energianvändning och därmed en försenad övergång till förnybar energi.
Fortsatt effektivisering av energianvändning är viktig för att minska utsläppen. Detta gäller även användningen av biobränslen då de bidrar till utsläpp av luftföroreningar. Industrin behöver fortsätta på den inslagna vägen, men utveckling av teknik som i dag är långt ifrån introduktion på marknaden behövs för att industrin ska bli klimatneutral.
Ny teknik krävs för att minska processutsläppen
Lösningarna för att minska industrins processutsläpp är mer komplexa än att minska utsläppen från förbränning. För processutsläppen krävs utveckling, demonstration och kommersialisering av nya tekniker. Det kan till exempel handla om skifte till utsläppsfri produktionsteknik. Ett alternativ är infångning och lagring av koldioxid, där koldioxid fångas in i anläggningen och sedan lagras i till exempel berggrunden.
Om man börjar fånga in och lagra koldioxid samtidigt som man går över till att använda allt mer biobränslen, kan resultatet faktiskt bli att en sådan anläggning bidrar till att mängden koldioxid i atmosfären minskar. Att fånga in och lagra koldioxid är dock inte oproblematiskt, och idag finns inga helt utsläppsfria processer. För att lyckas krävs alltså både forskning och utvecklingsarbete liksom satsningar på storskaliga demonstrationsanläggningar där nya tekniker kan testas och förfinas.
Handeln med utsläppsrätter styr inte tillräckligt…
EU:s system för handel med utsläppsrätter har just nu ett stort överskott av utsläppsrätter. Detta leder till låga priser. Systemet för handel med utsläppsrätter driver därför inte investeringar mot minskad klimatpåverkan i tillräcklig utsträckning.
Bakgrunden till det stora överskottet är en generös tilldelning av utsläppsrätter under föregående handelsperioder och till industrier vars konkurrenskraft anses hotad. Under 2009 skedde en tydlig minskning av utsläppen efter att världskonjunkturen vände ner i efterdyningarna av finanskrisen. Tillsammans med en stor användning av internationella krediter ledde detta till att överskottet av utsläppsrätter ökade. Systemet behöver därför reformeras.
Det övergripande utsläppstaket inom handelssystemet behöver sänkas och andelen utsläppsrätter som tilldelas gratis måste minska för att systemet ska bidra till att nå klimatmålen. Europeiska kommissionen lade ett förslag till reformer under sommaren 2015, som nu förhandlas i Rådet och Europaparlamentet.
…men många företag ser möjligheter i klimatarbetet
Att utsläppen från industrin minskar är trots allt tydligt, och minskningen beror på ett flertal faktorer. Förutom skiften mellan energislag, produktionssätt, teknikutveckling och effektivisering, är konjunkturen en faktor som spelar in. Produktionsnivån är för många branscher starkt kopplad till världsmarknadsläget.
Världsmarknadsutvecklingen gör också att efterfrågan på högspecialiserade produkter ökar. En drivkraft för industrin är att positionera sig miljö- och klimatmässigt i relation till sina konkurrenter. Många företag sätter egna miljömål, certifierar sig enligt gällande miljöstandarder samt identifierar och utvecklar miljö- och klimatnyttan hos sina produkter. Statistiken visar på minskande utsläpp för varje krona som företagen tjänar. Med ökad specialisering inom sina områden kan industrierna ta ut högre priser för sina produkter, utan att för den skull öka sina utsläpp.