Idag bor mer än 50 procent av jordens befolkning i städer, en siffra som förväntas öka till 60 procent år 2030. Tillsammans med urbaniseringen ökar också städernas negativa miljöpåverkan, städerna står idag för 70 procent av växthusgasutsläppen.
Samtidigt innebär urbaniseringen, om den görs på rätt sätt, stora möjligheter för en hållbar utveckling.
Naturvårdsverkets arbete med hållbar stadsutveckling fokuserar på dessa möjligheter.
Globalt arbete för hållbar stadsutveckling
Arbetet för hållbar stadsutveckling är en global utmaning och Förenta Nationerna, FN, har satt upp hållbara städer och samhällen som ett av världens viktigaste hållbarhetsmål (mål 11) i Agenda 2030. Världens länder enades därtill om the New Urban Agenda vid FN-konferensen Habitat III i oktober 2016. The New Urban Agenda är ett dokument som drar upp riktlinjer för hur en hållbar stadsutveckling ska nås.
En hållbar stadsutveckling är också en förutsättning för att Parisavtalet ska kunna uppnås.
Vårt arbete för hållbar stadsutveckling
Hållbar stadsutveckling berör en stor del av Naturvårdsverkets uppgifter. Hit hör till exempel vårt arbete med samhällsplanering, innovationer, ekosystemtjänster, luftfrågor, bullerfrågor, konsumtions- och livsstilsfrågor, trafik- och transportfrågor, regionalt utvecklingsarbete samt avfallsfrågor. Det är också en fråga som har koppling till flera av de nationella miljömålen, bland annat God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö.
Råd för hållbara städer
Regeringen har inrättat ett Råd för hållbara städer som ska bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer. Rådet ersätter Plattformen för hållbar stadsutveckling, och ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling.
Rådet för hållbara städer består av Naturvårdsverket, Boverket, Formas, Länsstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Energimyndigheten, Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes, Tillväxtverket, Trafikverket och Vinnova. Rådet ska verka inom ramen för berörda myndigheters verksamhetsområden och inom befintliga anslagsramar. Uppdraget kommer att pågå till och med maj 2022. Slutredovisning av arbetet ska ske senast den 31 maj 2022 till regeringen.
Regeringen vill stärka städernas förutsättningar att utvecklas till levande, hälsosamma och trygga platser där människor möts och innovationer skapas. Rådet ska fungera som ett nationellt forum för att göra städer gröna, hälsosamma och trygga. Den fysiska miljöns utformning är viktig och bidrar till att minska segregation, öka den sociala sammanhållningen och ge förutsättningar för att nå nationella klimat- och miljömål. Ansvaret för att genomföra politiken för hållbar stadsutveckling ska publiceras på webbplatsen Hållbar Stad.
Råd för hållbara städer ersätter det tidigare uppdraget Plattform för hållbar stadsutveckling som inrättades i februari 2014 och pågick till december 2017.
Åtgärder inom hållbara och smarta städer
Alla myndigheter som ingår i rådet ska redovisa vilka uppdrag och åtgärder som myndigheten har genomfört, eller har i uppdrag att genomföra. Naturvårdsverket arbetar bland annat med följande uppdrag varav flera har kopplingar till rådets arbete:
- Arbete med cirkulär ekonomi
- Hållbar konsumtion, vägledning om matsvinn
- Hållbar plastanvändning
- Kansli för miljömålsrådet
- Forskning om ekologisk kompensation
- Rådet för Hållbara städer
- Smart City Sweden
- Strengthened institutions for a sustainable climate
- Transportplanering
- Vägledning för framtagande av handlingsplaner för grön infrastruktur
- Vägledning för kommunal friluftsplanering
- Vägledning om miljöbedömningar för planer och program
Stöd för hållbar stadsutveckling
Naturvårdsverket förmedlar ett flertal ekonomiska stödformer. De stödformer som har den tydligaste kopplingen till hållbar stadsutveckling är: