För att få planerade områden att vara långsiktigt hållbara och fungera för framtida generationer är det viktigt att de utformas så att människor trivs och mår bra. En växande efterfrågan på exempelvis bostäder och service i framför allt urbana miljöer medför en ökad konkurrens om mark- och vattenområden. Det är då viktigt att bebyggda miljöer rymmer väl fungerande grön infrastruktur som är grunden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänster, naturens gratisarbete, ger människan tjänster. Det är bland annat friskare luft, bättre hantering av dagvatten och förbättrad hälsa. Bygger vi bort dessa funktioner är det ofta svårt eller kostsamt att återskapa dem.
Möjlighet att lösa flera utmaningar
Städer medför olika hållbarhetsutmaningar då många intressen och behov behöver bemötas på en relativt liten yta. Exempelvis kan trafiken i en tät stadsstruktur medföra problem i form av buller, föroreningar och dålig luftkvalitet. Men urbaniseringen och utvecklingen av städer kan också medföra möjligheter att lösa flera problem samtidigt och ta till vara på möjliga synergier. Genom att exempelvis anlägga grönytor kan staden både få vatten- och luftrening.
Det här är fysisk planering
Fysisk planering handlar om hur vi väljer att använda mark- och vattenområden och resurserna som är knutna till platsen. Sådana resurser kan vara jordbruksmark och dricksvatten men även områden som är lämpliga för hållbart användande av naturresurser, som byggmaterial eller mineralbrytning.
Hur vi nyttjar mark och vatten regleras genom hänsyns- och hushållningsbestämmelser i Miljöbalken och Plan- och bygglagen (PBL). Naturvårdsverket vägleder utifrån Miljöbalken. En hållbar planering av marken och resurserna är avgörande för att uppnå nationella och internationella hållbarhetsmål.
Här har vi samlat olika ämnesområden med länkar till kunskapsunderlag och vägledningar som kan vara till hjälp i planeringssammanhang.
Fler ämnesområden tillkommer under hösten 2019.
Kontakt
Linn Lagerberg, Samhällsplaneringsenheten