Under 2018 pågår en pilotstudie för att kartlägga natur- och kulturområden som har betydelse för friluftsliv, rekreation och turism på lokal och regional nivå. Studien ska tillämpa och utvärdera en metod som Naturvårdsverket tagit fram på uppdrag av regeringen.
Pilottest genomförs i fem kommuner: Arjeplog, Skellefteå, Smedjebacken, Finspång och Gotlands kommun.
Metoden ska bli ett stöd i planeringen
Att värdera friluftsområden kan vara en hjälp att stärka friluftslivets intressen och status i samhällsplanering. Det behövs för att säkerställa arealer för friluftslivet. Särskilt i förhållande till andra intressen och markanspråk.
Genom att göra en kartläggning får kommunerna ett kunskapsunderlag för arealplanering på kommunal (och regional) nivå. Kunskapen kan användas i planeringen för att öka möjligheter till friluftsliv för alla lokalt och regionalt.
Naturvårdsverket har tagit fram ett utkast till vägledning som används i pilotstudien. Den är utformad med syfte att metoden ska bli enkel att tillämpa. Kommunerna kan välja att göra ett mer eller mindre omfattande kartläggningsarbete och kan få fram ett relevant resultat oberoende på vilka resurser de har att tillgå.
Målgrupp för den kommande vägledningen är planhandläggare och samordnare. Främst personer som arbetar med samhällsplanering, natur- och kulturvård, folkhälsa, friluftsliv och regional utveckling på kommunal och regional nivå. Ideella föreningar och friluftsorganisationer, markägare kan vara en sekundär målgrupp.
Viktiga utgångspunkter vid genomförande är att
- arbetet med kartläggningen är politiskt förankrat i respektive kommun,
- en arbetsgrupp etableras,
- man så långt möjligt utgår från befintliga underlag och att varje moment introduceras via webbmöten, och att
- testet utvärderas utifrån givna frågeställningar.
Pilotstudien startades i september 2017 och pågår fram till ett avslutande seminarium under hösten 2018.
Så här genomförs kartläggningen
De fem kommunerna ska genomföra en kartläggning med stöd av vägledningsutkastet och sina respektive befintliga underlag. Kartläggningsmomenten har en övergripande karaktär så att kommunerna kan göra anpassningar utifrån de underlag som finns tillgängliga exempelvis grönplaner, naturvårdsplaner och dylikt. Kommunerna kommer att utvärdera metoden utifrån varje delmoment som genomförs.
Kommunens arbete inleds med att bilda en arbetsgrupp. Gruppen ska samla in de underlag som sedan ska ligga till grund för kartläggningen. Arbetsgruppen bör vara förvaltningsövergripande. Den bör bestå av olika kompetenser som GIS-, plan-, näringslivs- och friluftskompetens. Organisationer och friluftsutövare kan med fördel involveras i gruppen.
Kommunen ska också utse en styrgrupp och referensgrupp som stöd till arbetsgruppen som genomför kartläggningen.
Kvalitén på genomförandet bygger på kunskap och på ett personligt engagemang hos deltagarna och att det finns resurser för att genomföra arbetet.
- Vägledningsutkast
Pilotkommuner utgår från vägledningsutkast, metod och utvärderingsfrågor som stöd i arbetet med kartläggningen.
- Uppstartsmöten
Naturvårdsverket genomför uppstarts- och slutseminarium och ett antal webbmöten. Kommunerna deltar för att gemensamt diskutera arbetssätt, tillämpning av metoden, aktuella underlag, vad som kan behöva kompletteras till exempel besöksräkningar, områdesavgränsningar, värdering av områden och resultat av kartläggningen.
- Tidplan
för arbetet anger hållpunkter för när de olika delmomenten ska genomföras
- Avstämningar
Naturvårdsverket har regelbundna avstämningar utifrån tidsplan och de moment som genomförs i kartläggningen.
- Kartläggningsarbetet
Kommuner tillämpar och utvärderar metoden enligt de moment som finns beskrivna i metoden.
- Utvärdering
Utifrån utvärderingsunderlaget gör Naturvårdsverket en revidering av vägledningsutkastet.
Metoden
Regeringsuppdrag 2016
Kontakt
Ulrika Karlsson, Samhällsplaneringsenheten. Telefon: 010-698 16 28.
.