Vad vet vi om friluftsutövandet i Sverige? Vilka personer är det som utövar friluftsliv, hur skiljer sig utövandet mellan olika åldersgrupper och vilka aktiviteter utövar vi helst? För att beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer ska kunna planera och genomföra insatser behöver de kunskap om friluftslivets förutsättningar, nu och över tid. Det är tack vare forskning och statistik som vi kan uttala oss om hur saker förhåller sig, tenderar eller faktiskt är.
Lärosäten med friluftsliv
Forskning om friluftsliv förekommer idag på olika lärosäten i varierande omfattning och med olika inriktning. Lärosäten där det bedrivs forskning om friluftsliv idag:
- Mittuniversitetet, har forskning om naturturism, friluftsliv i skyddad natur, friluftsliv i fjällen, samt besökarstudier.
- Göteborgs universitet, har forskning om friluftsliv i kustmiljöer, barns friluftsliv, besökarstudier.
- Gymnastik- och idrottshögskolan och Örebro universitet, har forskning om lärande inom friluftsliv.
- Umeå universitet, har forskning om naturturism, regional utveckling.
- Sveriges lantbruksuniversitet, har forskning om friluftsliv i skog, friluftslivets ekonomi.
- Forskning bedrivs även vid Blekinge Tekniska Högskola.
Statistik om friluftsliv
Det finns en rad myndigheter och organisationer som bidrar med statistik kring friluftsliv och närliggande områden.
- Tillväxtverket har statistik om turism/besöksnäring.
- Havs- och vattenmyndighetens tar fram statistik om fisketurism och fritidsfiske. Naturvårdsverket har bland annat statistik kring skyddad natur och hur kommunerna arbetar med friluftslivsfrågor.
- Riksidrottsförbundet, Svenska jägarförbundets och andra ideella friluftsorganisationer har statistik angående medlemsantal, aktivitetstimmar, omsättning, med mera.
- SCB samlar in statistik som är användbar för att bedöma friluftslivsutövandets förutsättningar, till exempel statistik kring markanvändning och "tätortsnära natur".
Uppföljning av målet
Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att enskilda studier, framtagna av olika aktörer för olika ändamål, kan vara svåra att jämföra. Datainsamlingen avseende friluftsliv, liksom forskningen avseende detsamma, är fragmenterad. En utmaning för friluftsforskningen är att forskarna arbetar relativt oberoende av varandra. Det saknas koordination och interaktion till exempel för att identifiera och initiera nya forskningsprojekt inom gemensamma frågeställningar.
Bedömning av målet
Utvecklingsriktningen bedöms vara negativ. Utan ytterligare åtgärder riskerar forskningsläget, statistikinsamling samt kommunikation och utbyte av erfarenheter mellan forskare, myndigheter och civilsamhälle att försämras.
Insatser som behöver göras
För att kunna uppfylla målen i friluftspolitiken består de forsknings- och kunskapsrelaterade behoven inför framtiden av två delar; dels kunskapsproduktion, dels kunskapsvård. Det behövs fortsatt forskning för att samla in nya empiriska uppgifter, analysera och presentera detta. Det behövs också kunskapsvård, att de kunskaper som tagits fram tidigare är lätt tillgängliga och går att jämföra över tid.
Kontakt
Erik Geijer, Naturvårdsverket
erik.geijer@naturvardsverket.se