Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet används för att skapa förståelse för att människors överlevnad och välmående är beroende av de tjänster som ekosystemen ger. Ekosystemtjänster synliggör vårt beroende av fungerande ekosystem.
Hur vi använder mark och vatten, planerar och bygger är centralt för att bevara och utveckla ekosystemens kapacitet att leverera ekosystemtjänster. Genom att synliggöra ekosystemtjänster kan alla – politiker, myndigheter, kommuner, företag, organisationer och privatpersoner – fatta mer medvetna och hållbara beslut.
INNEHÅLL PÅ DENNA SIDA:
Naturen är avgörande för människans välfärd
Vårt samhälle är beroende av biologisk mångfald, fungerande ekosystem och leverans av ekosystemtjänster. Funktioner, strukturer och processer i ekosystemen tillhandahåller ekosystemtjänster, som i sin tur skapar nyttor för oss människor. De kan värderas antingen kvantitativt, kvalitativt eller monetärt. Vi är alla beroende av tillgång till ren luft och rent dricksvatten, och mer än två miljarder människor är beroende av ved som bränsle.
En stor del av världens livsmedelsgrödor är beroende av pollinering av djur. Marina ekosystem och landekosystem binder cirka 60 procent av de koldioxidutsläpp som orsakas av människans aktiviteter. Fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster är avgörande för att kunna stå emot klimatförändringar. Samspelet mellan ekosystem och människa kan beskrivas så här:
- Havets förmåga att rena vattnet från gifter leder tillsammans med andra processer i havet till god vattenkvalitet, vilket både ger förbättrad kvalitet på matfisk och bra förutsättningar för bad.
- Skogens förmåga att binda och lagra kol har betydelse för människans möjlighet att motverka klimatförändringarna.
- Vegetation i stadsmiljön kan bidra till bättre luftkvalitet genom att vegetation kan binda föroreningar, vilket har betydelse för människors hälsa.
- Varför arbeta med ekosystemtjänster?
Ekosystemtjänster av olika karaktär
Ekosystemtjänster delas ofta in i fyra kategorier:
- Försörjande ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller råvaror för produktion av exempelvis mat, dricksvatten, fiberråvara och bioenergi.
- Reglerande ekosystemtjänster: till exempel luft- och vattenrening, vattenreglering, kolbindning och pollinering.
- Kulturella ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller naturmiljöer lämpliga för till exempel friluftsliv, rekreation och pedagogik.
- Stödjande ekosystemtjänster: är förutsättningen för att övriga tjänster ska fungera, exempelvis fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp.
Ekosystemen kan bidra med många tjänster
Ett ekosystem kan bidra med olika typer av ekosystemtjänster, så kallad mångfunktionalitet. Grönområden, grönska och vatten i en stad tillhandahåller ekosystemtjänster som kan ge bättre luftkvalitet, bättre lokalklimat, bullerdämpning och möjlighet till närodlad mat och naturupplevelser. En skog kan bidra med vattenreglering, kolbindning, pollinering, natur för upplevelser och produktion av livsmedel, träråvara och bioenergi.
Ekosystemtjänsterna är ofta beroende av varandra. Genom att skapa fungerande grön infrastruktur förbättras förutsättningarna för leverans av ekosystemtjänster. Detta är lika relevant i bebyggd miljö som i landskapet i stort. Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer och spridningsvägar för växter och djur och till rekreationsstråk för människor. Stor variationsrikedom i form av landskap med många olika typer av ekosystem, livsmiljöer och arter, samt stor genetisk variation inom arterna ger ekosystem som är robusta och resilienta. Det innebär att de är motståndskraftiga och har förmåga att anpassa sig och vidareutvecklas trots olika störningar, vilket har betydelse för fortsatt leverans av ekosystemtjänster.
Avvägningar mellan ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster fördelas och upplevs olika mellan olika sociala grupper, regioner och länder. Genom att gynna vissa tjänster kan produktionen av dessa öka, men detta sker ofta på bekostnad av andra tjänster. Vad som är en nytta för några kan ha negativa effekter för andra. Till exempel kan livsmedels- och virkesproduktion orsaka ekologiska förändringar som försvagar andra, ofta reglerande och kulturella ekosystemtjänster såsom pollinering, vattenrening eller möjlighet till naturupplevelser. Det är alltså svårt att främja alla ekosystemtjänster samtidigt, vilket innebär att man ofta måste göra avvägningar när man fattar beslut som påverkar dem. Genom att göra en ekosystemtjänstanalys, där man identifierar vilka ekosystemtjänster som gynnas och vilka som missgynnas av ett visst beslut, underlättas denna avvägning.
Allt som naturen ger är inte ekosystemtjänster
Vi hämtar många typer av resurser från naturen. Ekosystemtjänster skiljer sig från andra tillgångar i naturen genom att de är beroende av levande organismer. Förnybara flödesresurser, såsom sol, vind och vatten för kraftproduktion, är inte ekosystemtjänster utan resultatet av fysikaliska processer. Icke-förnybara resurser, såsom mineraler och fossila bränslen, är inte heller beroende av ekosystemens levande organismer och därmed inte ekosystemtjänster.
Biologisk mångfald är i sig ingen ekosystemtjänst, men är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster. Ekosystemens funktioner produceras av levande organismer och vissa ekosystemtjänster kan upprätthållas av ett begränsat antal arter, men biologisk mångfald har en positiv effekt på produktionen av många ekosystemtjänster.
Ekosystemen och ekosystemtjänsterna är hotade
Den biologiska mångfalden och ekosystemen påverkas på olika sätt av bland annat klimatförändringar, förändrad markanvändning, till exempel inom jord- och skogsbruk, och övernyttjande av arter genom jakt och fiske. Det innebär att ekosystemens förmåga att leverera de tjänster vi människor är beroende av försämras. Samtidigt är det en utmaning för samhället att värdesätta och prioritera insatser för att stärka stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Dessa kan oftast inte köpas och säljas på en marknad och har därför inte ett tydligt uppmätt monetärt värde. Trots att tjänsterna utgör grunden för vår välfärd är de ofta osynliga i många beslut.
Människan kan delvis ersätta vissa ekosystemtjänster, men många är oersättliga. Flera alternativ till ekosystemtjänster som har utvecklats av människor har visat sig vara mindre effektiva och dessutom dyra. Ett exempel är konstruktioner byggda för att skydda mot översvämningar vid kuster.
Ekosystemen, med dess biologiska mångfald, behövs i en oviss framtid. Ett exempel på detta är vilda växtarter som i framtiden skulle kunna bidra till livsmedelsproduktionen. Slår vi ut ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster får det konsekvenser för oss människor. Vi behöver förstå processerna i ekosystemen, hur mänskliga aktiviteter och beslut påverkar dem och vad vi kan göra för att bibehålla, återställa eller förbättra deras funktion.
Ekosystemtjänst eller naturnytta?
Ibland används ”naturnytta” som ett bredare samlingsbegrepp i stället för ”ekosystemtjänst”, exempelvis av IPBES, FN:s plattform för biologisk mångfald (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services). Begreppet naturnytta har lanserats som ett mer inkluderande begrepp som ger utrymme för flera dimensioner av hur människan förhåller sig till naturen och inkluderar både sociala, kulturella och andliga perspektiv. Det stämmer väl överens med många urfolks traditioner och sedvänjor samt deras relation till naturen.