Naturvårdsverket samarbetar med Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att minska matsvinnet.
Bakgrunden är att den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala påverkan på miljön:
- Den svenska livsmedelshanteringen står till exempel för cirka 50 procent av vår totala övergödning och 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan
- Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, som bekämpningsmedel
- Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna
För att minska mängderna mat som slängs i onödan, behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka.
Onödigt stor miljöbelastning
Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.
Undersökningar visar att de svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2016 visar att det uppkommer ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år. Då är även primärproduktionen inkluderad. Från butik och konsumtionsled slängdes cirka 1,2 miljoner ton under 2018 i Sverige. Data om matavfall från livsmedelsindustrin under 2018 kommer senare under våren. Hushållen svarar för den absolut största delen, 917 000 ton. Det motsvarar cirka 95 kilo per person och år. Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 26 kilo per person.
Att minska matsvinnet och öka resurshushållningen i livsmedelskedjan är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet.
Matsvinnet i livsmedelskedjan
Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och kan förebyggas på olika sätt:
Livsmedelsindustrin
Svinn kan uppstå vid leverans av skadade råvaror, byte av produkt i en produktionslinje eller fel i produktionen.
Butiker
Svinnet beror ofta på passerat bäst-före-datum. Det kan vara felbedömningar vid beställning, kunders oregelbundna köpmönster, konkurrenters eller egna kampanjer, eller ofördelaktig produktplacering i butikshyllan. Det kan också bero på att butiken prioriterar ett brett sortiment för att kunna rikta sig till den kundkrets som förväntar sig detta. Retursystemen för mejeriprodukter och bröd minskar affärernas incitament att försöka sälja slut på dessa livsmedel, eftersom de kan återlämna varorna nästan utan kostnad.
Restauranger
Svinn uppkommer både vid beredning i köket och vid servering. Det är svårt att förutse hur många gäster som kommer och därmed svårt att förbereda rätt mängd mat. Det är särskilt stor risk för matsvinn vid självservering från bufféer. Det är också svårt att upprätthålla rutiner för att minska svinnet med hög personalomsättning och många anställda. På Nordiska ministerrådets webbplats norden.org finns guiden "Kasta mindre mat" med tips för en miljövänlig och lönsam köksdrift.
Storkök och skolkök
Svinnet beror ofta på att för många portioner tillagas. Ekonomiska rutiner i storkök kan göra att man budgeterar för mycket och därmed även gör av med för mycket resurser för att inte få mindre anslag nästa år.
Hushållen
Här handlar det i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Det höga tempot i samhället med allt högre förväntningar på materiell standard gör att hushållen idag ofta lider av brist på tid för att mer än nödvändigt engagera sig i matlagning. Detta betyder ökad risk för svinn genom att planering av inköp blir eftersatt, överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, att alla delar av råvarorna eller resterna inte tas tillvara och att förpackningar inte töms ordentligt.
Tillsammans för att minska matsvinnet
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med ett stort antal aktörer i SaMMa (samverkansgruppen för minskat matavfall). SaMMa är ett nätverk som är öppet för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och branschen med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan. Syftet med samverkansgruppen är att verka för att minska matavfallet genom att utgöra en kontaktyta där vi kan diskutera och samla information om hur vi kan minska matsvinnet.
Bra för minskat matsvinn - Samarbete mellan myndigheter
Regeringen gav Livsmedelsverket i uppdrag att, i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, arbeta för ett minskat matsvinn. Uppdraget sträckte sig över tre år, 2017-2019.
Som en första del i uppdraget har en handlingsplan för minskat matsvinn tagits fram. Den visar hur Sverige långsiktigt ska arbeta med att minska matsvinnet. Åtgärderna ska bidra till att det globala hållbarhetsmålet "att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlust efter skörd" uppnås.
Regeringsuppdraget om minskat matsvinn är en del av Livsmedelsstrategin. Myndigheterna ska jobba tillsammans för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Det innebär åtgärder hela vägen från producenterna av maten till konsumenten som äter den.
Åtgärderna i handlingsplanen ska även bidra till regeringens arbete med att ställa om till en hållbar konsumtion och produktion, samt en cirkulär ekonomi.
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har 2020 fått ett nytt gemensamt sexårigt regeringsuppdrag som ger möjligheter för myndigheterna att fortsätta spela en central roll som samordnare, motor och katalysator i arbetet med att minska matsvinnet.
Här finns länkar till andra myndigheter:
Förslag på etappmål för matavfall
Naturvårdsverket har som en del i regeringsuppdraget Etappmål för förebyggande av avfall lämnat ett förslag till ett nationellt etappmål i miljömålssystemet för minskat matsvinn/matavfall utifrån FN:s hållbarhetsmål för matavfall, mål 12.3.
Internationellt