Försäljningen av små hushållsapparater och IT- och telekomprodukter ökar till antalet. I vikt totalt sett ökar främst de små hushållsapparaterna. IT- och telekomprodukter blir mindre och mindre storleksmässigt. Sammantaget innebär dessa förändringar att försäljningen viktmässigt är relativt konstant.
Alla produkter vi använder blir så småningom avfall. FN:s miljöprogram redovisade 2009 att elavfall är ett snabbt växande avfallsslag. Elavfall kan bland annat innehålla farliga ämnen. Om avfallet inte tas om hand på rätt sätt kan det skada miljön och människors hälsa. Dessutom kan värdefulla material i elavfallet, såsom metaller, gå förlorade ur kretsloppet.
På uppdrag av Naturvårdsverket tog SMED (Svenska MiljöEmmissionsData) fram en studie över flöden av konsumentnära elektronik och elavfall i Sverige 2010. Den visar att vi har en bra överblick över de flöden av elektronik och elavfall till, från och inom Sverige. Enligt beräkningar i rapporten använder vi minst 160 kg elektriska och elektroniska produkter per person och år i Sverige. Varje år beräknas mängden datorer, kylskåp, telefoner och andra produkter öka med ca fyra kg per person i hem och på arbetsplatser.
Mål för återvinning
I den svenska förordningen om producentansvar för elutrustning, regleras mål för återvinning, dvs. hur stor andel av insamlat elavfall som ska återvinnas respektive förberedas för återvinning eller materialåtervinnas. Målen höjdes i samband med att ett omarbetat EU-direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) infördes och implementerades i svensk lagstiftning.
Insamlingsgraden sjunker
I Sverige samlar vi in ungefär 12 kg elavfall från hushåll per person och år. Insamlingsgraden, som mäts i vikt relaterat till den mängd som satts på marknaden, tenderar att sjunka i Sverige. När det gäller insamlad mängd småelektronik, till exempel hushållsapparater, leksaker, belysningsutrustning och elverktyg, så är insamlingskvoten väldigt låg, endast 10-25 % samlas in och återvinns.
I WEEE-förordningen är insamlingsmålet inte definierat eftersom man anser att 100 % insamling egentligen är det enda rimliga. I WEEE-direktivet är dock målet att 65 % av den mängd elutrustning som satts på marknaden ska samlas in 2019.
En av orsakerna till att insamlingsgraden sjunker är att en stor andel av den insamlade mängden elavfall har bestått av CRT-apparater, så kallad ”tjock-tv”. Eftersom den typen av produkter i hög grad har ersatts av platta skärmar minskar också andelen av sådant avfall som samlas in, vilket påverkar den totala insamlingskvoten märkbart. En annan förklaring kan vara att vitvaror och annan elutrustning tillverkas i allt högre utsträckning av lättare material, vilket gör att de, när de blir avfall, kan väga mindre än en jämförbar äldre produkt. Eftersom insamlingsgraden mäts i förhållande till den mängd elutrustning som satts på marknaden påverkar mängden nya produkter som satts på marknaden också måluppfyllelsen.
Elavfall slängs i soppåsen
Avfall Sveriges sammanställning av plockanalyser av avfall från villa- och lägenhetshushåll visar att 0,02-0,04 kg av de totalt 5,2-7,2 kg mat- och restavfall som uppstår varje vecka per hushåll består av farligt avfall, cirka 70 % av det utgörs av batterier och elavfall. Totalt innebär det att det hamnar cirka 4500 – 7500 ton farligt avfall i hushållssoporna varje år i Sverige. Mängden farligt avfall som lämnas i restavfallet är relativt oförändrat sedan senaste sammanställningen 2011. (Westin, 2016) (Statistiska centralbyrån, 2013)
Vad kan göras?
Uttjänta elprylar ska lämnas in till till exempel återvinningscentralen eller till butiker som samlar in elavfall för att minska miljöproblemen som är förknippade med elavfall. När du köper elutrustning får du också lämna in en motsvarande förbrukad produkt till butiken. Släng inte elavfall i soporna!
Hur vi konsumerar spelar en stor roll i sammanhanget. Stora miljövinster kan nås om en produkt inte behöver tillverkas överhuvudtaget. Innan vi köper en produkt bör vi fundera en extra gång över om vi verkligen behöver den. Att förlänga livslängden genom återanvändning, reparation eller förbättrad produktkvalitet är också viktigt för att minska miljöpåverkan av elutrustning.