Koppling till åtgärder, uppföljning och planering
Den kommunala miljöövervakningens koppling till de åtgärder som samhället och individen gör för att minska miljöpåverkan är ofta mycket tydlig. Det är viktigt för att ge kommunala politiker ett fullgott beslutsunderlag när lokala miljömål ska formuleras och de ekonomiska resurserna i miljövården prioriteras. Kommunal miljöövervakning är dessutom viktig för att motivera medborgarna i kommunen till de förändringar i livsstil som krävs.
Miljöövervakningen måste alltså vara uppbyggd utifrån behovet att koppla ihop den med åtgärdsarbetet och med kommunernas ansvar för fysisk planering. Kommunerna kan på ett annat sätt än Naturvårdsverket och länsstyrelserna peka på källor till olika problem och har också en annan möjlighet att vidta konkreta åtgärder. Om enhetliga metoder används och undersökningarna är upplagda på samma sätt kan resultaten lättare sammanställas och jämföras.
Ett exempel på undersökningar som kan utvärderas på detta sätt är IVL Svenska Miljöinstitutets Urbanmätnät för luftkvalitetsövervakning. Inom mätnätet görs mätningarna på liknande sätt, med jämförbar utrustning i ett antal olika tätorter i Sverige.
Kommunerna bestämmer inte helt själva över övervakningen
Det är viktigt att konstatera att kommunernas inriktning och omfattning av miljöövervakningen inte styrs av staten. Däremot kan den påverkas av lagar och förordningar (till exempel om omgivningsbuller, utomhusluft) och därigenom styras av exempelvis miljökvalitetsnormer. Luftkvaliteten i utomhusluft är ett område som uteslutande styrs av de regler som ställs i förordningar och föreskrifter, se exempelvis den så kallade Luftguiden. Buller är ett annat område.
Kommunerna finansierar och utför flera mätningar som sedan rapporteras vidare, bland annat till internationella forum.
Naturvårdsverket samlar in data från kommunerna för rapportering till EU-kommissionen, till exempel om vattenkvaliteten vid strandbad och luftkvaliteten i tätorter.