Tillsammans med Ölands södra udde utgör Falsterbo en av de viktigaste lokalerna för observationer av flyttande fåglar i Sverige. Under hösten innehar Falsterbo en särställning i och med de stora mängderna rovfåglar som passerar Nabben. Sedan 1973 har räkningarna ingått i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram.
Från 1 augusti till 20 november räknas årligen de flesta arter som sträcker ut från Sverige mot vinterkvarteren. Räkningarna utförs från gryning till klockan 14:00. Under perioder med lägre antal flyttande fåglar utförs räkningarna av endast en person, men under perioderna då majoriteten av sträcket sker bemannas lokalen av två räknare. Utöver att räkna antalet individer som passerar åldersbestäms även rovfåglar samt ett antal andra arter.
Resultat från delprogrammet
Programmet fångar upp långsiktiga trender för de i Sverige häckande arterna, och totalt sett kan vi se att det är fler arter som ökar än som minskar Röd glada är alltjämt mest ökande på sikt, medan kråkan är den art som minskar mest på lång sikt.
Totalt 4,3 miljoner fåglar passerade Nabben 2019, vilket är den högsta siffran sedan räkningarna inleddes. Framförallt beror detta på att de tre vanligaste arterna var ovanligt talrika, där bo/bergfink uppgick till nästan två miljoner, en miljon ringduvor och närmare en halv miljon vitkindade gäss. Stare, som minskar på lång sikt, kom på fjärde plats med 135 tusen individer, vilket innebär andra hösten i rad väl över medel. Ett exempel på en annan art som verkar ha vänt en negativ trend är hämpling, En art som däremot visar fortsatt negativ trend är ejder, vilket följer den allmänna minskningen som kan ses över hela landet. De flesta rovfåglar räknades i relativt höga antal, där arter som blå kärrhök och tornfalk gynnades av god gnagarförekomst i det norrländska skogslandet. För ett antal arter kunde ovanligt höga årsummor noteras, däribland prutgås, sångsvan, flertalet simänder, vit stork, ägretthäger, skogssnäppa, skräntärna, fjällabb, trädlärka och gulhämpling. En del arter uppträder vissa år invasionslikt, till exempel då födotillgången i norr är sämre. Under 2019 uteblev dock till stor del dessa invasionsarter, vilket antas bero på att frö- och fruktsättning varit osedvanligt bra över större delen av landet.
Data presenteras på webbplatsen för sträckfågelräkningen samt på Artportalen.
Utförare är Biologiska institutionen, Lunds universitet, samt Skånes Ornitologiska Förening. Projektledare är Nils Kjellén, nils.kjellen@biol.lu.se