Förhöjda halter av partiklar i omgivningsluft leder till en försämring av personer med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Detta har främst visats med dagboksmetodik och data över antalet inlagda på sjukhus, mindre ofta med studier av akutbesök och orsaksspecifika dödsfall. Även i Sverige med förhållandevis låga partikelhalter har ökning av astmabesvär, ökat antal sjukhusinläggningar och ökad dödlighet konstaterats ha samband med främst halterna av partiklar och ozon.
Astmatiker som får akuta besvär ökar då vanligen dosen av sin snabbverkande astmamedicin, och när det inte hjälper söker man ibland akut vid en vårdcentral eller sjukhus. Astmamedicinerna har blivit mer effektiva med åren. Det är numera bara vid ovanligt svåra besvär man blir inlagd på sjukhus för sin astma, varför inläggningarna har minskat, och många luftförorenings-relaterade fall kanske missas om man bara studerar inläggningar.
Statistik över antalet inläggningar vid sjukhus (per dygn etc.) har i mer än 15 år varit lättåtkomlig eftersom den samlas i ett nationellt patientregister vid Socialstyrelsen. Från 2002 finns med allt bättre täckning även uppgifter om antalet akutbesök på sjukhus, vilket gör att luftförorenings-halternas betydelse på akutbesök för astma, KOL och akut luftrörskatarr etc. numera kan analyseras som ett alternativ till analys av sjukhusinläggningar, vars frekvens i hög grad påverkas av vårdsystemet.
En ny studie genomförs 2017-2018
Resultaten av studien är underlag till en föreslagen miljömålsindikator. Denna studie är en uppföljning av tidigare studier av akuta effekter av luftföroreningar på antalet akutbesök för sjukdomar i andningsorganen. En ny studie syftar dels till att beskriva hur antal fall i sig påverkas av halterna, dels till att undersöka eventuella förändringar av dessa samband från tidigare perioder. Förändringen av fordonsparken mot ökad andel dieselfordon, ändrar relationerna mellan NO2 och avgaspartiklar i avgaserna. Åtgärder för dubbfria vinterdäck förändrar sammansättningen av PM10. Detta kan betyda att halternas effekt på hälsan förändras över tid. Denna studie omfattar nya analyser inkluderande åren 2014-2017.
I första hand följs den metodik som utvecklats vid tidigare studier. Studien skall omfatta tre områden representerande olika svenska miljöförhållanden: Storstockholm, Göteborg och Malmö. Den princip som tidigare fastställts är att studien skall omfatta de senaste 3-5 åren som har akutbesöksdata kodade och validerade i nationella register, samt upprepas med 3-5 års mellanrum.
Den studie som utförs 2017-2018 ska omfatta åren 2014-2017. Akutbesökens samband med halterna av NO2, ozon och partiklar (PM10/PM2.5) skall analyseras.