Luftföroreningar kan orsaka bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Under perioder med höga halter av luftföroreningar är det till exempel fler som insjuknar och söker vård. Även i Sverige med förhållandevis god luftkvalité har ett samband konstaterats mellan luftföroreningar och astmabesvär, antal sjukhusinläggningar samt dödlighet.
I detta delprogram till Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) undersöks hur dessa samband ser ut i Sverige och hur de förändras över tid. Förändringarna kan bero på ett antal olika saker såsom ändringar i fordonsparken eller olika åtgärder (t.ex. dubbfria vinterdäck).
Studier av astmabesvär och andra luftvägssjukdomar
Sambandet mellan luftföroreningar och astmabesvär samt andra luftvägssjukdomar har studerats inom HÄMI sedan 1997. Dessa studier syftar till att beskriva hur antalet av besvär eller hälsoeffekter i sig påverkas av förhöjda halter av luftföroreningar, såsom kvävedioxid (NO2), ozon och partiklar (PM10/PM2.5).
Grundprincipen i dessa studier är att i förhöjda halter av luftföroreningar är det vanligt att astmatiker som känner av sina symptom ökar dosen av sin snabbverkande astmamedicin. När det inte hjälper, söker man sig akut till en vårdcentral eller sjukhus. Dessa akutbesök lagras i Socialstyrelsens patientregister, vilket möjliggör jämförelserna mellan akutbesöken och luftföroreningshalterna.
En ny studie med nya metoder
En ny studie, publicerad i februari 2020, är en uppföljning till tidigare studier om sambandet mellan luftföroreningar och besvär. Inom den nya studien inkluderas även analyser om hur förhöjda halter av luftföroreningar påverkar uttagningen av astmamediciner från apotek. Studien omfattar åren 2013-2018 i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Studien visar bl.a. att akutbesök för astma påverkas av de senaste två dygnens halter av såväl PM10, ozon som kvävedioxid. För akutbesök på grund av övriga besvär i andningsorganen visar enbart PM10 ett statistisk säkerställt samband.
Mätrapporter