Vindvals utlysning januari 2016
I Vindvals utlysning från januari 2016 har fyra nya forskningsprojekt om fladdermöss beviljats stöd:
Fladdermöss, särskilt Barbastell och Nordfladdermus, och vindkraft – insamling av bättre kunskapsunderlag och framtagande av nya riktlinjer, leds av Martin Green vid biologiska institutionen i Lund.
Projektet ska studera hur Barbastell påverkas av vindkraft och presentera vetenskapligt underbyggda riktlinjer för hur förekomst av arten bör hanteras. Projektet kommer att studera om, och i så fall hur, hänsyn behöver tas till Nordfladdermus vid utbyggnad i norr. Projektet innehåller också fördjupade analyser av data från kontrollprogram kring fladdermöss och vindkraft från södra Sverige. Projektrapportering: 1 december 2017
Insekters fördelning kring vindkraftverk och dess påverkan på insektsätande fladdermöss och fåglar leds av Susanne Åkesson vid biologiska institutionen i Lund. Det här projektet studerar om insekters koncentration och förekomster i anslutning till vindkraftverk kan attrahera insektsätande fladdermöss samt fåglar, såsom nattskärra, tornseglare och svalor. Projektet bygger på ny teknik.
Insekter registreras med hjälp av laserbaserad remote sensingteknik, häckande nattskärrors rörelser följs med hjälp av GPS-loggerteknik och insektsätande fåglars rörelser studeras med hjälp av en vertikal radar. Målet är att dokumentera hur insekterna ansamlas och varierar vid olika väderbetingelser, och om deras förekomster attraherar födosökande fladdermöss och fåglar till vindkraftverkens närområde. Projektrapportering: 31 december 2017
Minskad fladdermusdödlighet med nya färger, leds av Jonas Victorsson vid Institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet. Projektet ska pröva om en ny färgsättning på vindkraftverk och hinderbelysning kan minska insektsförekomsten, och därmed fladdermusdödligheten, runt vindkraftverk. Genom att utnyttja att människors och insekters ögon uppfattar ljus och färg på skilda sätt ämnar projektet ta fram färger som attraherar insekter så lite som möjligt, och som samtidigt är ljusa och väl synliga för människor. Projektrapportering: 31 december 2017.
Påverkansfaktorer för förekomst av insekter och fladdermöss på hög höjd, leds av Johnny de Jong vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet.
I studien mäts förekomst av fladdermus och insekter vid marken samt vid navhöjd, med stor precision. Samtidigt kartläggs ett antal omvärldsfaktorer.
Dessutom genomförs experiment med varierande ljusintensitet och färg för att mäta insektsattraktion. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till hög förekomst av insekter och fladdermus. Om dessa faktorer blir bättre kända, och om insektsattraktionen kan minskas på vindkraftverken, kan stoppregleringen begränsas till ett minimum, och kollisioner med fladdermöss undviks. Projektrapportering: 5 mars 2018.
Övriga pågående projekt
Hur påverkas tjäderns beteende av vindkraftsanläggningar - en internationell jämförelse, leds av Henrik Andrén vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Projektet ska samarbeta med ett femårigt forskningsprogram som drivs av Forest Research Institute of Baden-Württemberg (Tyskland) och University of Natural Resources and Life Sciences (Österrike). Målet är att värdera riskerna för den i Centraleuropa hotade tjädern, kopplat till vindkraft.
Det svenska projektet ska märka och inventera tjäder i områden i Sverige där vindkraft är aktuell och kommer att baseras på data från ett sammanhängande skogslandskap där tjädern inte är hotad. Studien kommer därför att vara ett viktigt komplement till det tyska/österrikiska projektet. Projektrapportering: 21 december 2017.
Syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (2011) uppdateras med nationell och internationell forskning som publicerats 2011-2015. I projektet ingår även sammanställning och analys av information i avslutade svenska kontrollprogram som rör vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Utifrån de resultaten ska projektet ge uppdaterade rekommendationer som kan användas vid bedömning av tillståndsansökan för vindkraftprojekt. Rekommendationer för hur framtida kontrollprogram bör utformas, kommer också att tas fram.
Projektledare: Martin Green
Slutrapport: 31 augusti 2016
Projekt om kungsörn
Det pågående projektet om kungsörn, "Effekter av vindkraftsexploatering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång" har slutrapporterat och vetenskaplig granskning pågår. I projektet har Birger Hörnfeldt, SLU i Umeå, fortsatt studierna kring vindkraftens effekter på kungsörn där data från GPS-märkta örnar analyseras. Märkningen av fåglarna gjordes i Västerbotten och Västernorrlands skogsland under 2010 och 2011, inom det det tidigare projektet Kungsörnars påverkan vid vindkraftetablering - hemområden, biotopval och rörelser (rapportnummer 6589, 2013).
Analysen från det tidigare projektet, där örnarna följdes under maximalt två år, visade att fåglarna föredrar branta sluttningar. Vindkraftanläggningar bör placeras minst 50 meter från sådana partier. Höglänta platåer med tät ungskog skulle däremot innebära lägre risk för örnar, eftersom de sällan jagar över tät ungskog. Kungsörnen jagar mycket på kalhyggen och därför är det bättre om vindkraftverken inte står inom eller i direkt anslutning till hyggen.
Bakgrundsfakta om vindkraft, fåglar och fladdermöss
De negativa effekterna av vindkraftverk kan vara antingen direkta, genom att djuren dödas, eller indirekta, genom att deras livsmiljö förändras. Riskerna är större för fladdermöss än för fåglar. Författarna till syntesrapporten Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, menar dock att planeringsramen (30 TWh vindkraft fram till 2020) inte står i konflikt med att livskraftiga bestånd av fåglar och fladdermöss bevaras.
Genom att studera beteenden hos fåglar och fladdermöss i närheten av - och i områden utan vindkraftverk, har forskarna fått kunskap om vindkraftens påverkan. I jämförelse med antalet fåglar och fladdermöss som dödas av katter, elledningar eller i trafiken, är vindkraftens påverkan relativt liten. Ett vindkraftverk i Europa och Nordamerika dödar i genomsnitt 2,3 fåglar och 9-10 fladdermöss per år (medianvärden). Variationen är stor (0-60 fåglar och 0-70 fladdermöss) och fördelningen ojämn. De flesta verk dödar få eller inga fåglar och fladdermöss, medan några få verk dödar många.
Verkens placering mycket viktig
Verkens placering har avgörande betydelse. Den viktigaste och enklaste åtgärden är att identifiera de riskabla lägena och undvika placering av vindkraftverk där. I produktionsskog i flack terräng och på öppen jordbruksmark är påverkan oftast liten både när det gäller fåglar och fladdermöss.
Lägen med hög risk för fåglar är i närheten av kända boplatser för känsliga arter, eller nära lokaler med koncentrationer av fåglar. Våtmarker och fågelrika kustlokaler är andra högrisklägen för fåglar. Bergstoppar och kustlokaler är områden med hög risk för fladdermöss.
Fladdermöss kan räddas
Fladdermöss dödas vid vindkraftverk i samband med att de jagar insekter som ansamlas kring tornen. De allra flesta olyckorna sker under varma nätter med svag vind i slutet av juli – september. Det går att stänga av vindkraftverken när sådana förhållanden råder. Det ger en kraftig minskning av antalet döda fladdermöss.
Högre vindkraftverk dödar i genomsnitt fler fladdermöss än lägre verk, men de dödar inte fler fåglar, med undantag för vissa rovfåglar.