Insekter och fladdermöss närstuderade
Studien har undersökt om tätheten av insekter kan ha betydelse genom att undersöka sambandet mellan fladdermusaktivitet och insektstäthet. Forskarna placerade en insektsfälla vid nacellen på ett vindkraftverk, och monterade en mikrofon som registrerar fladdermusljud. Samtidigt registrerades temperatur, vindhastighet, vindriktning och nederbörd på platsen.
Resultatet visade ett tydligt samband mellan vindhastighet och förekomst av insekter, och även ett samband mellan insektsförekomst och aktivitet av fladdermöss. Fladdermusaktiviteten minskade när temperaturen var under 10 grader och vindhastigheten högre än 12 m/s. Det fanns dock en stor variation både när det gäller fladdermusaktivitet och förekomst av insekter. Studien genomfördes vid ett vindkraftverk i Småland under sommar och höst 2017 och 2018. Huvudförfattare: Johnny de Jong, Centrum för biologisk mångfald, SLU. (Rapportnr 6902, 2019). Länk till rapport:
Så påverkas insekter av hinderbelysning och färg
Forskarna har prövat om ny färgsättning på vindkraftverk och hinderbelysning kan minska förekomsten av insekter, och därmed dödligheten av fladdermöss runt vindkraftverk. Resultaten visar att ansamlingen av insekter kan minska om lampan är tänd kortare tid per minut än nuvarande blinkregim. De LED-lampor som testades lockade till sig fler insekter. Dagens färgsammansättning på hinderbelysning anses vara bra. Rapporten diskuterar även vad färgsättningen på vindkraftverkens torn har för betydelse när det gäller anlockning av insekter. Huvudförfattare är Jonas Victorsson, SLU. Länk till rapport 6847 (2020).
Viktigast att skydda fladdermössens livsmiljö
En ny rapport från Vindval beskriver hur nordfladdermus och barbastell påverkas av vindkraft och hur detta bör hanteras.Författarnas slutsats är att den direkta effekten från vindkraft på de båda arterna antagligen är liten. Negativa effekter kan dock uppstå sekundärt genom att fladdermössens livsmiljö förstörs, exempelvis om tillfartsvägar öppnar tidigare intakta skogsområden för skogsbruk.
Skogsbruket har avgörande betydelse för såväl barbastellen i södra Sverige som nordfladdermusen i norr. Rekommendationen från författarna är att naturvårdsinsatser bör koncentreras på att skydda skog med naturskogsliknande kvalitéer som utgör fladdermössens livsmiljö.
Författare: Jens Rydell, Lunds universitet, Stefan Pettersson,Enviroplanning AB och Martin Green, Lunds universitet. Länk till rapport 6827 (2018):
Uppdaterad syntesrapport om vindkraft, fåglar och fladdermöss
Rapporten ”Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss - Uppdaterad syntesrapport 2017” (rapportnr 6740) ger en aktuell bild av kunskapsläget vad gäller vindkraft, fåglar och fladdermöss. Förutom att sammanställa internationell forskning har forskarna även granskat de svenska kontrollprogram som genomförs för att följa upp vindkraftparker i drift.
- Vår analys visar att de svenska kontroll- och uppföljningsprogrammen behöver bli bättre överlag. Vi föreslår nya riktlinjer för hur bland annat inventeringar bör utföras och standardiseras. Syftet är att förbättra beslutsunderlagen samtidigt som kontroll- och uppföljningsprogram blir så kostnadseffektiva som möjligt, säger Martin Green vid Lunds Universitet, huvudansvarig för fågeldelen av syntesrapporten.
De nya forskningsresultaten när det gäller fåglar bekräftar i stort sett tidigare fynd. Rapporten innehåller fördjupade resonemang om vetenskapligt grundade skyddsavstånd, särskilt för örnar.
Jens Rydell vid Lunds universitet har huvudansvar för fladdermusdelen. För fladdermöss visar ny kunskap att vindkraft generellt är ett större problem än vad som var känt för fem år sedan, då den tidigare syntesrapporten skrevs. Samtidigt finns i dag mer kunskap om hur man med relativt enkla åtgärder kan begränsa skadorna för fladdermöss.
Rapportförfattare: Jens Rydell, Lunds unviversitet, Richard Ottvall Lunds universitet, Stefan Pettersson, Enviro Planning Göteborg, Martin Green Lunds universitet. Länk till rapport 6740:
Film om vindkraftens påverkan på fåglar
Forskarintervju med syntesförfattaren Richard Ottvall om vindkraftens påverkan på fåglar. Filmen är drygt sex minuter och gjordes i september 2017.
Film om vindkraftens påverkan på fladdermöss
Forskarintervju med syntesförfattaren Jens Rydell om vindkraftens påverkan på fladdermöss. Filmen är drygt sex minuter och gjordes i oktober 2017.
Faktablad om vindkraft, fåglar och fladdermöss
Faktabladen bygger på syntesrapporten från 2017.
Pågående forskning om fladdermöss
Insekters fördelning kring vindkraftverk och dess påverkan på insektsätande fladdermöss och fåglar, leds av Susanne Åkesson vid biologiska institutionen, Lunds universitet. Projektet undersöker om insekter attraheras till vindkraftverk och om dessa förekomster i sin tur attraherar insektsätande fladdermöss och fåglar, såsom nattskärra, tornseglare och svalor.
I projektet utnyttjas ny teknik som bygger på så kallad optical remote sensing (lidar) som gör det möjligt att klassificera och uppskatta antalet insekter, fladdermöss och fåglar i närheten av vindkraftverken. Dessutom används fladdermusdetektorer för att ta reda på vilka arter som förekommer vid kraftverken. Insektsätande fåglars rörelser och flyghöjder i närheten av studeras med hjälp av en vertikal radar. Målet är att dokumentera hur insekterna ansamlas och varierar vid olika väderbetingelser, och ta reda på om deras förekomster attraherar födosökande fladdermöss och fåglar till vindkraftverkens närområde.
Projektet har förlängts till den 31 december 2020.
Avslutade projekt
Hur påverkas tjäderns beteende av vindkraftsanläggningar - en internationell jämförelse.
Projektet samarbetar med ett femårigt forskningsprogram som drivs av Forest Research Institute of Baden-Württemberg (Tyskland) och University of Natural Resources and Life Sciences (Österrike). Målet är att värdera riskerna för den i Centraleuropa hotade tjädern, kopplat till vindkraft.
Det svenska projektet har märkt och inventerat tjäder i områden i Sverige där vindkraft är aktuell och baseras på data från ett skogslandskap där tjädern inte är hotad. Projektet har beviljats fortsatt finansiering från Naturvårdsverket och slutrapporterar den 31 december 2020. Det svenska projektets rapportering till Vindval har godkänts. Rapport från projektet kommer att publiceras när det internationella forskningsprogrammet är avslutat.
Projektledare: Henrik Andrén, SLU, Uppsala.