Den information som tas fram ska kunna användas för att minimera negativa effekter av en storskalig vindkraftutbyggnad. Områden i såväl Sverige som Norge kommer att studeras. Projekten kommer att samarbeta och pågår fram till 31 december 2020. Projekten kommer att använda bland annat GPS-data, digitala kartor samt kunskap och erfarenheter från renskötare och andra aktörer. Projektgrupperna har lång erfarenhet av forskning om renar och vindkraft.
Ansökningarna har utvärderats vetenskapligt av experter, samt relevansgranskats av Vindvals referensgrupp. I granskningsgruppen har ingått representanter från:
- Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
- Norsk institutt for naturforskning (NINA), Tromsö
- Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola
- Sametinget
- Länsstyrelsen
- Vattenfall
Forskningsprojekt
Renar och vindkraft på vinterbeteslandet
Projektet leds av Anna Skarin vid SLU och har för avsikt att kartlägga eventuella effekter av vindkraftparkerna ur ett lokalt och regionalt perspektiv. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde behöver betes- och förflyttningsmönster studeras långsiktigt och över hela betesområdet, inte bara i närheten av vindkraftparken.
Projektet ska också undersöka om synlighet och ljud från vindkraftparkerna påverkar renen. Modeller för renarnas val av habitat kommer att även att innefatta topografi, vegetationstyp, avstånd till vindkraftverk och till annan infrastruktur, samt vindkraftverkens synlighet.
Forskarna kommer att analysera GPS-data från renar i samebyar där vindkraft har uppförts. Bland annat ska studierna fördjupas kring vindkraftparkerna Stor-Rotliden och Gabrielsberget i Vilhelmina Norra sameby, som har studerats i tidigare projekt.
Samebyar som har vindkraftsutbyggnad inom sitt vinterbetesområde kommer att bjudas in till ett inledande möte för att föra diskussioner om utformning och upplägg av arbetet.
-Eftersom en stor del av den vindkraft som projekteras i Sverige idag ligger inom renskötselns vinterbetesområde i skogslandet är det speciellt viktigt att öka vår förståelse av hur vindkraft påverkar renarna och renskötseln där, säger Anna Skarin.
Projektbudget: 2 775 445 kr
Projekttid: 20181001 – 2020123.
Påverkan och mildrande åtgärder för vindkraft inom renens vinterbete
Projektet leds av Jonathan E Colman vid universitetet i Oslo kommer att testa individuella och kumulativa effekter av vindkraftparker, kraftledningar och vägar. Studierna genomförs i tre områden i Norge: Fosen, Ildgruben Rakkonjarga.
Projektet kommer att undersöka hur renens beteende i förhållande till vindkraftverk skiljer sig på olika skalor, både geografiskt och sett till olika tidsrymder. Även andra faktorer som kan påverka renen ska studeras, liksom den årliga variationen i beteskvalitet. Tidigare studier på landskapsskala visar att renens markanvändning kan förändras som respons på byggnadsarbeten, ökad mänsklig aktivitet eller infrastruktur kopplad till vindkraftverk såsom vägar och kraftledningar. Däremot saknas kunskap om hur distinkta stimuli såsom synlighet, mänsklig aktivitet eller buller, var för sig eller i samverkan, påverkar renar. Det finns därför få, kända åtgärder som kan mildra negativa effekter.
Projektet kommer bland annat att använda serier av GPS-data och digitala kartor. För att studera om synlighet av vindkraftverken kan påverka renen, kommer det i ett av studieområdena att finnas 40–50 kameror som kan registrera och jämföra perioder med god och mindre god synlighet.
-Vi är angelägna om att utforska detta viktiga ämne, vindkraft och ren, i nära samarbete med renskötare och förvaltning. Genom vår långa tidsserie med GPS-data, information från renskötare och analyser från flera studieområden, förväntar vi oss spännande och användbara resultat, säger Jonathan E Colman.
Projektbudget: 3 000 0000 kr
Projekttid: 20181001 – 20201231.
Forskningsrapport
Vindkraft och renar - en kunskapssammanställning
I Sverige och Norge har det genomförts flera studier om vindkraft, ren och renskötsel. Resultaten från studierna skiljer sig delvis åt. I Vindvalrapporten Vindkraft och renar - en kunskapssammanställning, förklarar forskarna varför. Rapporten sammanfattar elva olika undersökningar som har studerat effekter av vindkraft och kraftledningar på renar. Rapportförfattare än Olav Strand, NINA (Norsk institutt for naturforskning), Jonathan E. Colman och Sindre Eftestøl, Oslo universitet, Per Sandström och Anna Skarin vid SLU samt Jørn Thomassen, NINA.
Rapporten publicerades först i NINA:s rapportserie " Vindkraft og reinsdyr – en kunnskapssyntese". Vindvalrapporten är en översättning, (Rapportnummer 6799, 2018).
Faktablad om vindkraft och renar
Vindval har tagit fram tre stycken pdf-er om vindkraft och renar. En handlar allmänt om forskning kring vindkraft, renar och renskötsel:
En annan pdf är en populärvetenskaplig sammanfattning som bygger på rapporten Vindkraft och renar - en kunskapssammanställning:
Den tredje pdf-en innehåller bakgrundsinformation om renskötselns markanvändning och bygger huvudsakligen på kunskap från projektet VindRen, ett samarbetsprojekt mellan Svensk Vindenergi och Svenska samernas riksförbund (SSR). Projektet finansierades av Energimyndigheten och pågick 2009-2011.