För att klara Sveriges mål om ett förnybart elsystem är det nödvändigt att hitta bra lokaliseringar för vindkraft. Fram till år 2045 behövs mellan 80 och 120 TWh ny förnybar elproduktion, och mycket kommer att utgöras av vindkraft. Att minimera negativ påverkan på människor, djur och natur är viktigt för hela energiomställningen. Följande projekt har beviljats medel inom forskningsutlysningen Planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft:
Marin MedVind - Underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs
Projektets idé som helhet är att ta fram ett planeringsunderlag för en hållbar utbyggnad av vindkraft till havs i Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön.Energimyndigheten har beviljat medel till en första del av ett projekt. För att underlaget ska vara relevant för industrin kommer olika typer av vindkraftsfundament att beaktas och miljöer där dessa är lämpliga planerar att kartläggas.
Påverkan på marina organismer skiljer sig väsentligt mellan monopiles, gravitationsfundament och flytande fundament. Därför planeras scenarier för respektive typ av fundament att presenteras. Påverkan på miljön skiljer sig också i stor utsträckning beroende på vilka organismer som finns i närområdet. Även detta ska beaktas när förslag på områden för vindkraftsetablering tas fram.
Projektets första del omfattar en översikt över relevant EU- och nationell lagstiftning relaterad till miljöpåverkan av havsbaserad vindkraft, samt utarbetande av kriterier för att möta lagkraven. Denna del av projektet kommer även att kvantifiera påverkan på arter och habitat, samt ta fram en kriterielista i dialog med vindkraftbranschen för att identifiera områden som är intressanta för vindkraftsetablering.
I detta tvärvetenskapliga projekt ingår marinbiologer, miljövetare och jurister.
Projektledare: Martin lsaeus, fil dr, Aquabiota Water Research.
Projektets första del är finansierad fram till december 2019.
Regional planering av vindkraft
Projektet kommer att utveckla metoder för en samordnad vindbruksplanering på regional nivå. Faktorer som ligger bakom lokaliseringen av vindkraft ska kartläggas och konsekvenserna ska analyseras. Bland annat kommer vindbruksplaner och domslut relaterade till vindkraftsutbyggnad analyseras för att ge svar på vilka faktorer som har ingått i besluten och hur hållbarhetsaspekter har behandlats och avvägts. Dessutom ska vindkraftplanering i Sverige jämföras med andra länder i Europa för att undersöka hur målkonflikter mellan vindkraft och andra hållbarhetsfaktorer avvägs i planeringen.
Utifrån analyserna ska scenarier formuleras för olika förhållningssätt och avvägningar mellan hållbarhetsmål. Forskarna kommer sedan att utvärdera vilka konsekvenser de har i en utvald region.
Vindbruksplanering behöver framför allt ta hänsyn till vindresursen och infrastruktur som elnät och vägar, och samtidigt vägas samman med andra hållbarhetsaspekter. Ett användbart verktyg för detta, som kommer att användas, är flermålsanalys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS), som utvecklas i det pågående Vind-GIS-projektet.
Projektet ska ta fram förslag till hur en regional vindkraftsplanering kan utformas för att den ska vara ett bra stöd för den kommunala planeringen och stärka förankring och hållbar regional tillväxt. Syftet är att skapa en helhetssyn på vindkraftsanvändning som bygger på samverkan mellan olika samhällsaktörer. Resultatet ska fungera som planeringsstöd för framtida översiktlig planering av vindkraft.
Projektledare: Ulla Mörtberg, KTH.
Projekttid: 1 november 2018 – 31 oktober 2021.
Budget: 3 819 530 kr.
Hållbar landbaserad vindkraft - synergi, integration eller konflikt mellan riksintressen
Projektet ska ta fram kunskapsunderlag och utveckla planeringsförutsättningar och scenarier för hållbar utbyggnad av landbaserad vindkraft i förhållande till andra riksintressen och markanvändningar på lokal, regional och nationell skala. Forskarna kommer att undersöka hur avvägningar av riksintresse för vindbruk har hanterats inom fysisk planering och i riksintresseprövningar, och vilka erfarenheter som har gjorts i kommunernas översiktsplaner.
Med utgångspunkt i olika scenarier, och med riksintressena som utgångspunkt, ska forskarna analysera konsekvenser av olika utbyggnadsalternativ och förutsättningar för storskalig vindkraftsutbyggnad. I analyser sätts utbyggnad av vindkraft i relation till påverkan på och effekter av annan markanvändning, aktuella planeringsteman och miljömål.
Målet är att kunna identifiera planeringsmöjligheter och underlätta dialog och samverkan kring framtida vindkraftsetableringar genom att ge rekommendationer om förutsättningar, data, arbetssätt och rutiner samt behov av policyförändringar.
- Landskapsperspektiv och landskapsplanering är ingen lätt fråga i Sverige. Av tradition sker ofta planering för vissa markslag och markanvändningar inom avgränsade fastigheter. Samtidigt vet vi att vi i större utsträckning måste integrera olika användningar på landskapsnivå. Frågan är under vilka förutsättningar vindkraft kan kombineras med andra markanvändningar, var och när det uppstår konflikt eller möjligheter till integration och kanske till och med synergier. Här är riksintressena en intressant utgångspunkt eftersom de samlar många olika typer av intressen med fokus på hållbarhet och möjligheter till samnyttjande, säger Johan Svensson, forskare vid SLU.
Projektledare: Johan Svensson, SLU.
Projekttid: 1 november 2018 – 31 december 2021.
Budget; 3 160 000 kr.
Verktyg för strategisk planering genom bedömning av vindkraftens kumulativa miljöeffekter
Projektets mål är att ta fram kunskap och redskap för att underlätta strategisk planering och därigenom en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft på land och till havs. Forskarna ska utveckla ett verktyg för att bedöma och jämföra den samlade miljöpåverkan för olika utbyggnadsscenarier av vindkraft på land och till havs. Tyngdpunkten i verktyget är att jämföra miljökonsekvenser, men det tar även hänsyn till ekonomiska, tekniska och hälsomässiga faktorer. Det baseras på Halpern-metoden, en vetenskapligt etablerad rumslig metod för miljöbedömning som används inom svensk havsplanering.
Med utgångspunkt från det befintliga bedömningsverktyget Symphony, som särskilt är anpassat för kumulativ miljöbedömning av vindkraft till havs, görs en förfinad version av verktyget som kommer att anpassas till ekosystem på land och i sötvatten. Fokus kommer att ligga på representativa habitat (livsmiljöer) och ett urval av skyddade arter, företrädelsevis de som lyfts i vindkraftssammanhang.
Teknisk utveckling av verktyget, ska göra det möjligt att införa landskapsekologiska koncept, exempelvis grön infrastruktur som beskriver hur landskapets olika komponenter hänger samman. Utifrån befintliga data och riktvärden ska även andra förutsättningar tillföras, exempelvis vindkartor och infrastruktur för kraftnät samt bullernivåer.
För en god strategisk planering är det viktigt att se till helheten och att kunna jämföra miljöpåverkan av utbyggnadsscenarier nationellt, regionalt och ur ett landskapsperspektiv. Resultatet kommer att presenteras som färg-skalade kartor över kumulativ miljöpåverkan och vindkraftens bidrag, för att ge en översiktlig bild från rikstäckande till landskapsnivå.
Projektledare: Sverker Molander, Chalmers.
Projekttid: 19 november 2018 – 19 december 2020.
Budget: 4 988 000 kr
Vindval IV - Planering och vindkraft
En fortsatt vindkraftutbyggnad och den snabba teknikutvecklingen inom vindkraft, gör att mer kunskap behövs om effekter på större skala. Därför har Vindvals fjärde etapp fokus på planering och de avvägningar mellan miljö och socio-ekonomiska intressen som måste göras. Programmet ska utveckla metoder och verktyg för att göra sådana avvägningar. Det kan bland annat handla om att öka kunskapen om påverkan på populationsnivå och kumulativa effekter. Tidigare forskning om vindkraftens lokala påverkan kan behöva följas upp med studier kopplade till större, moderna verk.
Effektmålet för Vindvals fjärde etapp är att resultat från programmet bidrar till en hållbar utbyggnad av vindkraften nationellt, och att vindkraftens miljöeffekter även kan sättas i relation till andra verksamheters påverkan på miljön.