För att klara Sveriges mål om ett förnybart elsystem är det nödvändigt att hitta bra lokaliseringar för vindkraft. Fram till år 2040 behövs mellan 80 och 120 TWh ny förnybar elproduktion, och mycket kommer att utgöras av vindkraft. Att minimera negativ påverkan på människor, djur och natur är viktigt för hela energiomställningen.
Projekt som beviljats medel
Nedanstående projekt har beviljats medel inom forskningsutlysningen Planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft:
Marin MedVind - Underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs
Projektets idé är att ta fram ett planeringsunderlag för en hållbar utbyggnad av vindkraft till havs i Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön. För att underlaget ska vara relevant för industrin kommer olika typer av vindkraftsfundament att beaktas och miljöer där dessa är lämpliga planerar att kartläggas.
Påverkan på marina organismer skiljer sig väsentligt mellan monopiles, gravitationsfundament och flytande fundament. Därför planeras scenarier för respektive typ av fundament att presenteras. Påverkan på miljön skiljer sig också i stor utsträckning beroende på vilka organismer som finns i närområdet. Även detta ska beaktas när förslag på områden för vindkraftsetablering tas fram.
Projektet består av flera delar, som bland annat omfattar en översikt över relevant EU- och nationell lagstiftning relaterad till miljöpåverkan av havsbaserad vindkraft, samt utarbetande av kriterier för att möta lagkraven. Forskarna kommer även att kvantifiera påverkan på arter och habitat, samt skapa en kriterielista i dialog med vindkraftbranschen för att identifiera områden som är intressanta för vindkraftsetablering. Projektet kommer att ta fram ett GIS-verktyg för simulering av effekter på biota i stor skala och anordna workshoppar om fysisk planering.
I detta tvärvetenskapliga projekt ingår marinbiologer, miljövetare och jurister.
Projektledare: Martin lsaeus, fil dr, Aquabiota Water Research.
Total projekttid: 10 maj 2019–31 december 2021 (projektet består av två delar).
Total budget: 2 998 479 kr
Regional planering av vindkraft
Projektet utvecklar metoder för en samordnad vindbruksplanering på regional nivå. Faktorer som ligger bakom lokaliseringen av vindkraft kartläggs och konsekvenserna analyseras. Bland annat kommer vindbruksplaner och domslut relaterade till vindkraftsutbyggnad analyseras för att ge svar på vilka faktorer som har ingått i besluten och hur hållbarhetsaspekter har behandlats och avvägts. Vindkraftsplanering i Sverige ska jämföras med andra länder i Europa, framför allt Tyskland, för att undersöka hur målkonflikter mellan vindkraft och andra hållbarhetsfaktorer avvägs i planeringen.
Utifrån analyserna ska scenarier formuleras för olika förhållningssätt och avvägningar mellan hållbarhetsmål. Forskarna kommer sedan att utvärdera vilka konsekvenser de har i en utvald region. Västernorrlands län med åtta kommuner utgör ett studieområde. Projektet har utökats med ett studieområde i södra Sverige. Genom att forskningsmetoden tillämpas på två olika regioner i Sverige blir projektets resultat bättre anpassade för olika regioner.
Vindbruksplanering behöver framför allt ta hänsyn till vindresursen och infrastruktur som elnät och vägar, och samtidigt vägas samman med andra hållbarhetsaspekter. Ett användbart verktyg för detta, som kommer att användas, är flermålsanalys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS).
Projektet ska ta fram förslag till hur en regional vindkraftsplanering kan utformas för att den ska vara ett bra stöd för den kommunala planeringen och stärka förankring och hållbar regional tillväxt. Syftet är att skapa en helhetssyn på vindkraftsanvändning som bygger på samverkan mellan olika samhällsaktörer. Resultatet ska fungera som planeringsstöd för framtida översiktlig planering av vindkraft.
Projektledare: Ulla Mörtberg, KTH.
Projekttid: 1 november 2018–30 mars 2022.
Budget: 5 321 411 kr.
Hållbar landbaserad vindkraft - synergi, integration eller konflikt mellan riksintressen
Projektet ska ta fram kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar för en storskalig och hållbar utbyggnad av landbaserad vindkraft. En utgångspunkt är riksintressen för vindbruk och möjligheter till synergi och integration samt risker för konflikt med andra riksintressen eller annan markanvändning på samma område eller i närheten. Analyser görs på nationell, regional och lokal skala och tar sin utgångspunkt i nationella datakällor, bland annat nationella marktäckedata, skogliga värdekärnor, skyddade områden, och underlag om påverkan på olika arter och artgrupper. I projektet ingår kvalitativa analyser av planeringsavvägningar och prövningar av riksintresse vindbruk och faktiska vindkraftsetableringar i utvalda kommuner, samt en analys av riksmedia, samt regional/lokal media. Med utgångspunkt i olika scenarier analyseras konsekvenser av olika utbyggnadsalternativ och förutsättningar för storskalig vindkraftsutbyggnad.
Projektledare: Johan Svensson, SLU.
Projekttid: 1 november 2018 – 31 oktober 2022.
Budget: 4 965 795 kr.
Verktyg för strategisk planering genom bedömning av vindkraftens kumulativa miljöeffekter
Projektets mål är att ta fram kunskap och redskap för att underlätta strategisk planering och därigenom en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft på land och till havs. Forskarna ska utveckla ett verktyg för att bedöma och jämföra den samlade miljöpåverkan för olika utbyggnadsscenarier av vindkraft på land och till havs. Tyngdpunkten i verktyget är att jämföra miljökonsekvenser, men det tar även hänsyn till ekonomiska, tekniska och hälsomässiga faktorer. Det baseras på Halpern-metoden, en vetenskapligt etablerad rumslig metod för miljöbedömning som används inom svensk havsplanering.
Med utgångspunkt från det befintliga bedömningsverktyget Symphony, som särskilt är anpassat för kumulativ miljöbedömning av vindkraft till havs, görs en förfinad version av verktyget som kommer att anpassas till ekosystem på land och i sötvatten. Fokus kommer att ligga på representativa habitat (livsmiljöer) och ett urval av skyddade arter, företrädelsevis de som lyfts i vindkraftssammanhang.
Teknisk utveckling av verktyget, ska göra det möjligt att införa landskapsekologiska koncept, exempelvis grön infrastruktur som beskriver hur landskapets olika komponenter hänger samman. Utifrån befintliga data och riktvärden ska även andra förutsättningar tillföras, exempelvis vindkartor och infrastruktur för kraftnät samt bullernivåer.
För en god strategisk planering är det viktigt att se till helheten och att kunna jämföra miljöpåverkan av utbyggnadsscenarier nationellt, regionalt och ur ett landskapsperspektiv. Resultatet kommer att presenteras som färg-skalade kartor över kumulativ miljöpåverkan och vindkraftens bidrag, för att ge en översiktlig bild från rikstäckande till landskapsnivå.
Projektledare: Sverker Molander, Chalmers.
Projekttid: 19 november 2018 – 30 september 2021.
Budget: 4 988 000 kr
Vindval IV - Planering och vindkraft
En fortsatt vindkraftutbyggnad och den snabba teknikutvecklingen inom vindkraft, gör att mer kunskap behövs om effekter på större skala. Därför har Vindvals fjärde etapp fokus på planering och de avvägningar mellan miljö och socio-ekonomiska intressen som måste göras. Programmet ska utveckla metoder och verktyg för att göra sådana avvägningar. Det kan bland annat handla om att öka kunskapen om påverkan på populationsnivå och kumulativa effekter. Tidigare forskning om vindkraftens lokala påverkan kan behöva följas upp med studier kopplade till större, moderna verk.
Effektmålet för Vindvals fjärde etapp är att resultat från programmet bidrar till en hållbar utbyggnad av vindkraften nationellt, och att vindkraftens miljöeffekter även kan sättas i relation till andra verksamheters påverkan på miljön.